Sparkalkylator Deluxe

Sveriges mest exakta sparkalkylator?

MyDividends

Verktyg för din utdelningportfölj

Global Multi Strategy

Flest aktier vinner?

z2036 Global Future

Värdeutveckling 3 år

z2036 Global Dividend 1.2xL

Värdeutveckling sen 2015-08-07

z2036 Global Dividend Xtreme

Värdeutveckling sen 2016-10-03

z2036 Small Cap

Värdeutveckling 3 år

Showing posts with label Privatekonomi. Show all posts
Showing posts with label Privatekonomi. Show all posts

Sunday, January 15, 2017

Månadssparande

Inom ekonomibloggosfären kanske detta inlägg inte kommer att revolutionera på något sätt men för de som nyligen kommit igång, eller funderar över regelbundet sparande hoppas jag att det ska vara till nytta. För att inte tappa erfarna sparare/läsare redan här så bjussar jag på lite tankar kring hur jag tänker kring investering av månadssparande längre ner i inlägget :-) 

En bra tumregel kring regelbundet sparande är att man sätter av ett förutbestämt belopp så snart som möjligt efter att lönen eller motsvarande kommer in på kontot och INNAN man betalar utgifter och börjar spendera. Många privatekonomer pratar om 10% av nettolönen som ett riktmärke avseende belopp att månadsspara.

Den mest extrema varianten är kanske den populära #uppesittarkväll som +Nicklas Andersson (Investeraren) är upphovsperson till, där man vid 00.01 lönedagen gör en kontoöverföring till sin "sparbank" (läs: nätmäklare). På senare tid har det även blivit ett stort Twitter-event där det diskuteras vilken/vilka aktier man ska köpa för sitt månadssparande. Om jag inte minns fel är det @Miljonarinnan30 som ligger bakom denna vidareutveckling av konceptet som sedan gänget bakom podden #PrataPengar utvecklat vidare.

Nog för att jag brukar vara med i flödet vid #uppesittarkväll i mån av tid men själva kontoöverföringen har jag automatiserat vilket är både praktiskt och effektivt tycker jag. Det går till så att familjens fastställda månadssparande är upplagt som stående kontoöverföringar den 25:e varje månad från vårt buffertkonto.

bildkälla: SBAB

Som synes har vi åtta olika månadsöverföringar som förs över automatiskt så att det är på respektive mottagarkonto senast innan börsens öppning den 25:e. Fördelar med detta koncept är att månadssparandet blir av oavsett om lönen har kommit in eller ej och att det är väldigt smidigt att sätta upp.


Bilden ovan visar hur det är uppsatt lite förenklat, utgifter kan dock inte betalas direkt från buffertkonto tyvärr så det får man göra via ett transaktionskonto på sedvanligt sätt.

Fördelar med konceptet:
  • Man sparar (minst) ett fast belopp varje månad
  • Om "tillfälle" uppstår så kan man utnyttja bufferten för extra sparande/utgift (givet att budgeten fortfarande är i balans)
Inspiration till detta inlägg fick jag dels från ett annat inlägg av MiljonärInnan30 samt från ett avsnitt av Fondpodden som berörde månadssparande bland annat. Medverkande i poddavsnittet var Jan Bolmesson ("Rika Tillsammans") och han pratade om att genomsnittspersonen i Sverige borde kunna spara 1 900 kr per månad om man följer "10-procentsregeln". Så hur mycket blir det då över tiden? Vi gör det enkelt för oss och väljer ISK samt en billig Globalfond som rimligen borde kunna avkasta 8% per år i genomsnitt även det är långt ifrån givet.

bildkälla: z2036

Som synes har man nästan en miljon netto efter 20 år, inte så illa för en helt passiv sparstrategi eller?

Är man helt ointresserad av aktier så kan man sluta att läsa här, lycka till med sparandet!

Är man som jag aktieintresserad så kan man prova att försöka slå Globalfonden ovan genom ett direktspara i aktier (ni kan se hur det går överst i högermenyn om ni använder bloggens webversion). En fördel är att man kan komma lite billigare undan om man är disciplinerad vilket är en bra start.

Givet att man redan har en portfölj, låt oss säga en med globala utdelningsaktier ;-) hur kan man då tänka vid ett månadssparande?

Om man som jag har många innehav i portföljen finns det som oftast någon aktie som känns köpvärd även om börsen generellt sett skulle vara högt värderad.

Det finns egentligen inget egenvärde kring att köpa aktier direkt när månadssparandet landar på depån men jag tycker nog att det är lika bra att göra det så snart som möjligt så att kan man släppa det hela sen tills nästa månad. Dessutom är #uppesittarkväll en trevlig tillställning där jag brukar dela med mig om vilka aktier jag tycker är köpvärda för stunden och då finns det ingen anledning att vänta med köpen om likvida medel på depån är på plats.

bildkälla: z2036

Jag brukar använda mig av mitt hemsnickrade verktyg och bubbeldiagramet ovan tycker jag ger en bra överblick över innehavens relativa storlek, direktavkastning samt estimerad utdelningstillväxt.

Exempelvis kan man avläsa att Hemfosa (HEMF) borde ligga bra till för att öka men hur ser utsikterna ut för fastighetssektorn? HiQ ligger även de bra till så det kanske blir en kandidat? De stora bollarna MSFT och BPF ser bra ut men de kanske har lagom storlek som det är?

Ni kanske förstår principen någorlunda, det brukar inte ta så mycket tid i anspråk i alla fall för min del vilket kanske är en förutsättning när man har så många innehav som jag.

Vissa månader kanske (?) man har en ny aktie på gång och då får man förstås kolla lite extra innan man plockar in den men ofta gör jag så att jag köper en liten provpost så den kommer in i portföljen med de andra och så att man får "smaka" på den ett tag. Vidare får man förstås värdera de nyheter kring aktierna som släpps löpande och om ens syn på bolaget ändras så kan det vara läge att minska eller öka innehavet.

Jag kommer sannolikt utveckla dessa tankar ytterligare i ett separat inlägg framöver så häng gärna kvar om intresse finns :-)

Hur gör ni med månadssparande? Sparar ni först eller blir det vad som "är över" efter att allt är betalt?


Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en uppfattning.

Thursday, July 7, 2016

Spread 'em! Spreaden!

En för konsumenter sannolikt underskattad kostnad inom finanssammanhang är skillnaden mellan köp- och säljkurs, den så kallade "spreaden".

Var precis och växlade lite valuta till kommande semesterresa hos en kedja som har "avgiftsfri" valutaväxling.

bildkälla: Stefan Thelenius

Gratis med andra ord?

Nja, inte riktigt då man får köpa en Euro för 10,03 SEK och vill man sälja så får man 9,14 dvs en skillnad på nästan en krona eller 9,4% i spread!

"Marknadsvärdet" för EUR/SEK är således 9,585 och "avgiften" för en växling blir då 0,445 SEK eller 4,64%.

Hur kan man hantera detta som konsument?

Finns ett fåtal kort som erbjuder fria uttag av utländsk valuta samt inte har något valutapåslag. Är osäker om just mitt finns för nyteckning men de två vi har inom familjen håller vi hårt i.

Vi brukar växla minimalt på hemmaplan och sedan använda uttagsautomater på resmålet istället. Saker att se upp med är uttagsavgifter hos den lokala banken samt att man alltid ska välja lokal valuta.

När man köper utländska aktier/fonder så tillämpas en spread på själva valutaväxlingen som man bör beakta som en kostnad och den kan man räkna ut via min Transaktionskalkylator utöver courtage.

Jag kan tycka att kostnad för spread borde redovisas i belopp per transaktion för att förtydliga det hela, vad tycker ni?


Monday, June 6, 2016

Målsparande för barn

Ni kan gissa att jag sken upp när jag hittade detta på insidan av dörren hos min tolvåriga dotter Ebbas rum häromveckan:

foto: Stefan Thelenius

Helt utan min inblandning eller vetskap så har hon valt att visualisera sitt målsparande till en ny smartphone på sitt alldeles egna sätt. För min del innebär detta något sorts "kvitto" på att min "hjärntvätt" kring sparande satt sina spår.

Nedan följer en kort intervju så att Ebba kan berätta lite om detta utifrån sitt perspektiv.

Hej Ebba, vad har du sparat till?

En mobil.

Någon speciell?

Jag sparade först till en rosa iPhone SE men sen upptäckte jag att en 5S var nästan lika bra men billigare och man kan sätta på ett rosa skal istället.

Hur startade det?

Min nuvarande iPhone 4 började lagga och strula så jag tänkte att jag skulle spara ihop till en ny mobil.

Hur har du sparat?

Jag har sparat min månadspeng och sen fyllde jag år och önskade mig pengar. Sen har jag gjort småjobb som hjälp pappa med bloggen, städat extra med mera.

Hur kändes det när du köpte den?

Det kändes bra och speciellt och jag är förvånad över att pappa inte frågade om jag skulle köpa aktier för pengarna istället.

Hur höll på reda på hur mycket du sparat?

Jag har frågat hur mycket jag har på kontot och sen har jag fyllt i min tabell på insidan av min dörr för att se hur långt det var kvar till telefonen.

Vad tycker du om att spara?

Ganska tufft då jag vill ha saker ibland och då får man hålla sig från att köpa och helst undvika att gå in i affärer.

Men det ganska skön känsla när man sparat ihop till sitt mål så det är värt det.

Vad vill du ge för spartips till andra barn?

Gå inte in i pysselaffärer.

---

Aktier i all ära men just sparande till något konkret mål är ett bra sätt tror jag att lära barn lite grundläggande aspekter kring det hela. Minns själv hur man sparade ihop till sin första stereoanläggning, TV, dator bland annat med hjälp av månadspengen och sommarjobb. Det har förmodligen format min syn på sparande (samt hårt arbete) även om jag så här i efterhand borde ha köpt fonder för pengarna (aktiehandel var svårt och dyrt på den tiden). Nåja, alla prylar har fyllt sin funktion på sin tid får man nog ändå säga.

Man kan förstås tycka att barn ska hjälpa till hemma utan ersättning och de mest grundläggande sysslorna som att hålla rätt efter sig bör man nog inte belöna tror jag. Men extrainsatser som assistans vid däckbyte, extrastädning och liknande aktiviteter som sker mer sällan har jag inget problem med att ge av marknadsmässig peng för (timpenning på 50-70 kr).

Sextonårige sonen har fått sitt första regelrätta sommarjobb i sommar och planerar sparande till byte av dator och körkort och jag hoppas han fortsätter i liknande stil med budget och uppföljning även framöver.

Facit om hur väl man lyckats i sin ekonomiska uppfostran får man förstås tidigast om några år men jag hoppas och tror att barnen inte kommer att vara med i "lyxfällan" i alla fall.

Hur ser ni på målsparande för barn?


Thursday, March 17, 2016

Amortering inom BRF

Det börjar dra ihop sig mot årsstämmor för alla bostadsrättsföreningar runt om i landet och då ränteläget är fortsatt lågt så borde många utav dessa göra ett överskott i balansräkningen om de har haft större lån att lägga om.

En del föreningar kommer frestas att sänka avgiften men om det finns stora lån är detta ett gyllene tillfälle att amortera på dessa och samtidigt gynna medlemmarna ekonomiskt såväl enskilt som kollektivt.

Hur?

Jag har berört detta ämne tidigare men tänkte göra ett försök till att så pedagogiskt som möjligt förklara hur det går till.

Vi tänker oss en bostadsrättsförening (BRF) där varje bostadsrätt (BR) har 1% i medlemsandel och föreningens lån uppgår till 100 miljoner (ingen ovanlig siffra för nyare och större föreningar) till 2% låneränta. Det innebär att varje medlem har utöver sin egna lån på sin BR även ett lån på 1 miljon via föreningen.

Föreningen gör exempelvis ett överskott på 1 miljon som de kan välja att använda för att förstärka kassan, sänka avgifterna eller amortera.

Förstärka kassan

I dessa lågräntetider finns det få alternativ som ger riskfri avkastning så detta val har inga fördelar annat än om man ska utföra ett större underhåll i närtid eller liknande.

Avgiftssänkning

Att sänka avgifterna brukar vara populärt bland medlemmarna då det direkt ger pengar i handen samt att det brukar vara kortsiktigt positivt för värderingen av den enskilde bostadsrätten.

En sänkning av avgifterna skulle ge 1 000 000 / 100 = 10 000 netto per lägenhet och år.

Om man tar avgiftssänkningen och amorterar på sitt egna bolån (2% ränta för jämförelsens skull) så minskar man sin räntekostnad med 10 000 * 0,02 * 0,7 (ränteavdraget) = 140 netto per år.

Amortering inom BRF

En amortering på 1 miljon minskar föreningens räntekostnad med 1 000 000 * 0,02 (en förening har inga ränteavdrag) = 20 000 totalt för föreningen eller 20 000 / 100 = 200 per medlem och år.

En ytterligare effekt av amorteringen är att varje medlem får tillgodoräkna sig 1 000 000 / 100 = 10 000 i kapitaltillskott som automatiskt läggs på kostnadssidan vid en lägenhetsförsäljning. Detta innebär en upplupen skatteeffekt på 10 000 * 0,22 (22% reavinstskatt) = 2 200 per medlem netto.

Summering
Avgiftssänkning ger 140 kronor mindre i räntekostnad för en enskild medlem per år om den används till amortering.

Amortering inom BRF ger 200 kronor mindre i räntekostnad för föreningen samt 2 200 kronor i upplupet skatteavdrag för den enskilde medlemmen.

Vidare så stärks föreningens ekonomi och nyckeltal av amorteringen och kommande år finns det utrymme ytterligare amortering vilket på sikt borde vara värdebevarande för enskild BR allt annat lika.

I takt med att flera tjänster dyker upp där man kan jämföra ekonomin för olika BRF så kommer föreningarna med hög skuldsättning relativt andra framstå som sämre sannolikt.

För bra för att vara sant?

Avgiftssänkningen har fördelen att värdet på den enskilde medlemmens BR ökar något.

Amorteringen inom BRF ger inga kortsiktiga värdeökningar då "marknaden" inte belönar företeelsen annat än på sikt då föreningen kommer sticka ut som relativt lågt skuldsatt bland annat.

En risk avseende minskad effekt av kapitaltillskott är om reavinstskatten slopas/minskas men det känns mindre sannolikt i dagsläget i alla fall.

Skulle man inte sälja lägenheten någon gång så får man själv inte njuta av skatteavdraget vilket får anses som en risk om än liten kanske.

På senare år så får BRF ofta bättre låneränta än den enskilde medlemmen vilket minskar effekten i amorteringsskillnad men det är inte givet att så alltid är fallet.

Slutsats

Amortering inom BRF är gynnsamt för föreningens ekonomi utöver att det ger den enskilde medlemmen ett betydande upplupet skatteavdrag.

Då betydelsen och fokus på en BRF:s ekonomiska nyckeltal sannolikt kommer att öka och bli viktigare framöver så är amortering troligen det mest effektiva sättet att stärka dessa nyckeltal samt att bevara/öka värde på en enskild BR.

Amorterar din BRF?

Tuesday, February 2, 2016

Kontrakten för månadspeng 2016 påskriva!

Då var barnens kontrakt avseende månadspeng 2016 påskriva efter en liten förhandlingsrunda.


Dottern (11) hade förberett med fint underlag som bland annat innehöll förslag på tre olika nivåer för månadspengen.

Nu så här efteråt när jag räknar på den procentuella ökningen på nästan 25% så måste man ge henne cred för bra förhandlingstaktik då jag gick på hennes lägsta bud (utan att räkna procent) och hon tog det utan att tveka. Misstänker nästan att hon haft hjälp från sin faster som är förhandlingschef till vardags...

Hur som helst, för den som är nyfiken på nivån så är den nära medianen för hennes ålder enligt Swedbanks siffror i ämnet.

För sonen (16) blev det lite annorlunda i år då vi redan bestämt nivå, dvs studiebidraget.

Motkravet var att han skulle presentera en trovärdig budget vilket han gjorde glädjande nog. Det blev en enkel men lättanvänd variant i Google spreadsheet.

Bägge barnen fortsätter spara en del av månadspengen och utnyttjar deras sparoption (extra 10 för varje 30 de sparar) som går till Månadens aktie och deras "snöboll" (utdelningsportfölj).

Även om barnen gärna konsumerar merparten av sin månadspeng så känner jag att det finns visst hopp om ekonomiskt tänkande framöver...

Sunday, January 10, 2016

Förhandlingar inledda...


...gällande barnens månadspeng 2016.

Jag kanske inte är helt "normal" förälder i alla avseenden men jag skriver kontrakt med barnen om deras månadspeng varje år.

Kontraktet innehåller överenskommen ersättning, villkor för eget sparande samt vad som krävs för att  nå grundnivå och möjligheter till extra ersättning. Det kan handla om vardagssysslor bland annat.

Man kan argumentera för att barnen ska hjälpa till hemma utan ersättning och de gör de också (i viss utsträckning) men för lite "tyngre" saker som dammsugning så får de en liten summa om resultatet är godkänt. RUT inom familjen? :-)

Nåväl, inför i år är det lite annorlunda då sonen fyllt 16 och "kutym" bland jämnåriga tycks vara att man får disponera studiebidraget. Den stora frågan blir då vad studiebidraget ska räcka till?

Han har blivit ålagd att presentera en budget för 2016 så får vi ta förhandlingar om innehåll från den utgångspunkten. Fortsättning följer...

---

Jag blev alldeles varm i hela kroppen när dottern presenterade sitt förhandlingsunderlag för 2016.


Underlaget innehåller handritade pajdiagram över olika utgiftskategorier, saker hon ska förbättra samt förslag på nivå för månadspengen 2016.


Saknar lite om sparande men det får vi jobba på :-)

Ni som låter era barn/ungdomar få hela barn-/studiebidraget, vad ska det räcka till?


Sunday, December 20, 2015

Årskrönika 2015

Året 2015 går mot sitt slut och det är dags för den andra upplagan av

z2036:s årskrönika 


Då denna blogg handlar om ekonomi så är det inom ramen för detta ämne som utmärkelserna handlar om.

Med stort förbehåll för personliga preferenser och subjektivitet:

Årets bank
Ingen klockren vinnare här då det enligt mig inte finns en "one-stop" bank som är bäst på alla punkter men ska man utse någon så får det bli Skandiabanken för andra året i rad.

De har avgiftsfri Internetbank, bra betalningslösningar, avgiftsfritt kreditkort med eurobonus samt anständiga bolåne- och sparprodukter. På minussidan så måste man säga att tillförlitligheten i tjänsterna varit sämre i år då det varit ett antal driftstörningar.

Årets sparbank
Avanza eller Nordnet?

Den frågan har man ställt sig ett antal gånger under året. Avanza inledde starkt med sitt minicourtage för svenska börsen i ryggen men i början av sommaren vaknade äntligen Nordnet och matchade minicourtaget samt pressade priset på handel i utländska aktier rejält.

Vidare införde Nordnet Superlånet och Avanza körde en Black Friday samt bägge lanserade nya fräscha appar.

Jag må vara lite feg men priset får faktiskt delas mellan Nordnet och Avanza.

Årets bolånebank
Då jag är allergisk mot att förhandla bolån så vill jag ha en rak tillsvidare-lösning utan upplåsning av andra produkter.

En av fåtal aktörer som erbjuder ett bra sådant är SBAB som kniper förstaplatsen i år då de vässat sitt erbjudande något.

Årets betallösning
Jag säger bara Swish!

Årets betalkort
Inget jag äger själv men Coops MedMera Mer tycks vara bäst i klassen med fria uttag världen över, ingen växlingsavgift samt bra möjlighet till återbäring.

Årets podd
Antal ekonomipoddar ökar stadigt i antal och konkurrensen är hård. Jag lyssnar regelbundet på ett antal som jag tycker är bra men årets pris går till Fondpodden med Jacob Bursell.

Väldigt hög kvalitet på avsnitten och många olika intressanta gäster och ämnen.

En bubblare som gjorde debut sent i år men som är en av mina favoriter redan är 25 minuter med bland andra Micke Syding, får se om de har en chans på titeln nästa år.

Årets ekonomiblogg
Här finns det många kandidater då bloggosfären kring ekonomi är stor och kvalitén är oftast mycket god. Jag listar allt jag tycker är läsvärt i min blogglista till höger men finns det någon som stuckit ut i år?

Hård konkurrens men en som stuckit ut och levererat en stor mängd läsvärda och genomarbetade inlägg är Gottodix med bloggen Molekylär ekonomi.

Förutom att producera egna genomarbetade och läsvärda alster så slukar han andra bloggar och nyheter som han sedan reflekterar över via bloggen och/eller Twitter på ett osjälviskt sätt.

Hur mannen hinner med utöver jobb och familj är en gåta men en professionell analytiker skulle förmodligen vara avundsjuk på både produktiviteten och innehåll.

Årets pensionsmanöver
Med risk för lite navelskådning men jag tycker mitt "scoop" kring återköp av gamla tjänstepensioner sticker ut i en annars ganska händelsefattig bransch.

Årets skattemanöver
Att retroaktivt kunna återföra uppskov på reavinst var ett trevligt inslag för oss som vill bli av med gamla skatteskulder.

Årets preferensaktie
En "preff" som både slagit index och sina preffkollegor är SAS Preferensaktie, årets bästa risk / reward tror jag (iaf med facit i hand) :-)

Årets aktie
En aktie som alla önskar att de ägt från början: Fingerprint. Punkt.

Årets sparkonto
I dessa lågräntetider så seglade lite otippat Skattekontot upp som ett bra alternativ men snäppet bättre är SBAB:s sparkonto som man kan använda som nav i en diversifierad bankstruktur.

Årets besvikelse
Skattehöjningen på ISK/KF. Måhända marginell effekt i närtid men gör skillnad på sikt och symbolvärdet är förödande.

Har jag missat någon och/eller något ämne?

När det gäller mina egna insatser så blir det ett separat inlägg om årets portföljutveckling när vi stängt böckerna för 2015 och sannolikt med lite egna reflektioner i allmänhet.

Till alla läsare och resten av världen önskas

God Jul och Gott Nytt År!


Tuesday, November 3, 2015

Diversifiering: Bank- och kontostruktur

Detta inlägg är nog att betrakta som överkurs för de flesta men för att ha en diversifierad bankstruktur så krävs det lite extra ordning på ens banker, konton och pengaflödena dess emellan. Jag har ett upplägg för detta som jag tänkte dela med mig för intresserade.

Vi börjar med en översiktsbild:


Givet att man uppbär lön eller annan inkomst så börjar flödet så här:
  • Bank #1 - "Transaktionsbanken"
    • Lönekonto
      • Så fort insättningar kommer in på kontot så flyttas den till "akutfonden" och/eller betalkonto om det finns nära förestående betalningar
    • Betalkonto
      • Härifrån sker alla former av betalningar
      • Kopplad räntefri kredit minskar behovet av stor akut- och reservfond
    • Sparkonto "akutfonden"
      • En reserv som är tillgänglig för akuta utgifter dygnet runt, alla dagar i veckan
    • Bank #2 - "Buffertbanken"
      • Sparkonto "reservfonden"
        • Buffertreserv med bra ränta och kontot fungerar som nav mellan de olika bankerna
        • Överföringar kan ske bankdagar med upp till en dags fördröjning
        • Här finns stående överföringar så som månadssparande
      • Bank #3 och #4 - "Sparbankerna"
        • Depåkonto "kassan"
          • Mottagare av sparande för mellanlagring så att inte onödig avkastningsskatt uppstår
          • Vid lämpligt tillfälle så förs pengar över internt till ISK- eller KF-depå
        • ISK
          • Långsiktigt sparande och/eller målsparande
          • Utdelningar förs över till Depåkonto eller återinvesteras
          • Kredit för att kunna utnyttja uppenbara köptillfällen om kassan är tom
        • Kapitalförsäkring
          • Långsiktigt sparande och/eller målsparande
          • Utdelningar förs över till Depåkonto eller återinvesteras
          • Kredit för att kunna utnyttja uppenbara köptillfällen om kassan är tom
      • Bank #5 - "Reservbank #1"
        • Sparkonto
          • Ett reservkonto med kopplat Mastercard utan valutapåslag
          • Används för köp över Internet och valutauttag/köp
      • Bank #6 - "Reservbank #2"
        • Betalkonto
          • En reservlösning för betalningar i händelse av haveri i Bank #1

      Sex olika banker, är det verkligen värt att ha en sådan komplicerad struktur som ovan?

      Fördelar
      • Riskspridning och redundans i olika tjänster
      • Minimalt med avgifter
      • Maximalt med ränta och avkastning
      • Utvalda produkter med de bästa möjliga villkoren hos olika banker 

      Nackdelar
      • Svårare att få samlingsrabatter (finns det sådana i bankvärlden?)
      • Omständigare att administrera

      Som sagt så är nog detta upplägg överkurs för de flesta men för en som tycker det är en sport att jaga de mest prisvärda finansiella lösningarna så...



      Sunday, November 1, 2015

      Bästa bankkontot?

      Ett bankkonto är en förhållandevis enkel finansiell produkt men beroende på dess syfte så finns det olika egenskaper som är önskvärda att ha.

      Vanligen skiljer man på transaktionskonto och sparkonto men skillnaderna dess emellan tycks ha minskat något de senaste åren (noll i ränta på bägge?).

      Vi går igenom några egenskaper som kan vara relevanta i olika sammanhang:

      Namnsättning
      En kanske inte avgörande egenskap men en praktiskt sådan är om man kan namnge ett konto som exempelvis Buffert, Klasskassan eller Semesterkontot.

      Insättningsgaranti
      Har man en större summa pengar på kontot så kan det kännas lite tryggare om kontot omfattas av statlig insättningsgaranti. Tror gränsen går vid 100 000 euro.

      Ränta
      Kanske en allt mer sällsynt egenskap i dessa minusräntetider men en liten ränta bör man nog sträva efter, speciellt om det är ett sparkonto. Extra plus om kapitalisering av ränta sker oftare än årsvis men det är ganska sällsynt (Skandiabanken har månadsvis). En del banker redovisar upplupen ränta vilket är en trevlig egenskap.


      Överföringar/uttag
      Uttagen bör vara fria och gärna obegränsade. Vidare är det ett stort plus om man kan göra kontoöverföringar till andra banker och kan man sätta upp stående överföringar kostnadsfritt så blir det full pott i min bok.

      Koppling betalkort
      Ett betalkort är egentligen en egen produkt men att kunna koppla ett konto till kan vara praktiskt om det är ett transaktionskonto.

      Autogiro och OCR-betalningar
      Att kunna utföra betalningar från ett konto är kanske inte det roligaste men nödvändigt om man inte ska få påhälsning av inkasso eller kronofogden. Denna egenskap tycks vara förbehållet transaktionskonton.

      ---

      Till min stora glädje så visar det sig att SBAB hade en kontotyp som uppfyller många av egenskaperna ovan så det ger mervärde utöver bra bolån.
      • 0,8% ränta (0,65% om man inte har bolån hos SBAB)
        • Upplupen ränta visas
        • Årsvis kapitalisering
      • Fria uttag
      • Kontoöverföring till valfri bank under bankdagar
      • Stående överföringar utan avgift
      • Insättningsgaranti
      • Namnsättning
      Nästan full pott med andra ord, saknas bara autogiro och möjlighet till betalningar.

      Just möjligheten till stående överföringar till andra banker har jag inte sett på ett sparkonto förut vilket gör SBAB-konto till det perfekta "navet" i en diversifierad bankstruktur.

      Vi kommer att använda kontot som reservfond/buffert och alla stående överföringar till sparande och månadspeng m.m. kommer att ske härifrån så blir man inte beroende av kassaflöden från löner givet att man inte har tömt kontot.

      Kanske inte den viktigaste bankprodukten men det är trevlig om man kan ha anständig ränta i alla fall.

      Hur tänker ni kring bankkonton?

      Saturday, October 31, 2015

      Månadsrapport oktober 2015

      Börserna har stängt för denna månad och en sammanfattning över perioden är på sin plats.

      Portföljutveckling
      Överlag har alla familjens portföljer utvecklats väl och i linje med index då oktober bjudit på en rejäl uppgång på nästan 10%.

      I huvudportföljen Global Dividend har det tillkommit tre innehav: BASF, Tobin properties och Realty Income och den ser nu ut så här:



      Portföljen har nu nått sitt tak för antal innehav, det vill säga 35 stycken. Många tycker nog att det är får många men jag tycker nog att det är hanterbart än så länge. Faktum är att det finns aktier man är sugen på att plocka in men någon övre gräns kanske är bra att ha.

      Det jag gjort istället är att ändra inriktning något i min pensionsportfölj till mer fokus på tillväxt och framtida potential så denna månad fick Starbucks och Disney byta ut Munich Re. Funderar på Google och Amazon framöver men vi får se.

      Bäst i familjen är sonens portfölj då hans Blizzard och Microsoft gått bra bland andra.



      Privatekonomi
      Bytte bolånebank i veckan vilket frigör lite till mer sparande samt det första återköpet av fyra fribrev gick igenom och kommer att placeras i pensionsportföljen.

      Den BRF som jag är medlem i går som tåget i och med de låga räntorna och en avgiftsfri månad väntar i december samt en sänkning för 2016 med 5%. Som ensam medlem tycker jag att vi borde öka amorteringstakten istället och jag ska sätta ihop ett material som förklarar fördelarna med amortering inom BRF till nästa stämma.

      Bloggen och Twitter
      Nytt ATH i antal sidvisningar vilket är inspirerande. Många andra bloggare har länkat och retweetat tweets vilket uppskattas mycket (ingen nämnd ingen glömd). Att bli omnämnd på Avanza är smickrande och det ska bli spännande att se vad de hittar på framöver.

      Är uppe i 43 följare på Shareville och det tycks som min SmallCap-portfölj drar mest intresse, kanske för att den är upp nästan 30% på tre månader. Den portföljen är väldigt liten i absoluta mått vilket kan vara bra att veta innan man går "all-in" och jag kommer sannolikt berätta lite mer om innehaven framöver.

      Jag har fått förfrågan om att hålla föredrag om utdelningsinvestering vilket känns hedrande så nu kanske man måste lära sig det på riktigt :-)

      Framåt funderar jag på en ny version av verktyget Mina utdelningar, önskemål mottages tacksamt.

      Inlägg kring statslåneräntan lär det bli och funderar på ett verktygsstöd där med om intresse finns.

      Vad vill ni se mer/mindre av?


      Friday, October 30, 2015

      Another bank bites the dust?

      "Kan du skriva på några papper här?"

      "Ska vi byta bank nu igen?" *suck*

      "Nja, bara bolånet så du behöver inte byta kort eller koder"

      "Hur mycket sparar vi?"

      "Minst 4 punkter och 15 extra första året"

      "Jaha, jag skriver väl under då"

      En relativt vanlig scen från äktenskapet Thelenius de senaste åren.

      Sen min jag gjorde slut med min storbank så har jag spritt banktjänster brett och vitt och drar mig inte för att komplettera eller byta om det finns bättre villkor någon annanstans.

      För sparande så är Avanza och Nordnet de självklara valen men jag har även haft en del depåer och konton hos Skandiabanken då vi har fått lite rabatt på bolånet och de hade ganska bra villkor tills nätmäklarna introducerade minicourtage från 1 kr.

      Då jag föredrar att olika tjänster hos olika banker så är en fristående bolånelösning önskvärd vilket få banker erbjuder andra än deras Private Banking-kunder möjligtvis.

      SBAB tycks ha hittat tillbaka till kärnverksamheten igen då de erbjuder just fristående bolån till helt ok ränta och utan speciella krav på kringtjänster.

      Så en snabb överslagsräkning, ett telefonsamtal, UC samt lite blankettifyllnad så har vi flyttat bolånet till SBAB från Skandiabanken och sparar några punkter. En del sparkapital frigörs som kommer att flytta till depåerna hos Nordnet och Avanza samt till SBAB:s sparkonto som ger 0,8% med fria uttag.


      Tydligen får vi 15 extra punkter första året vilket ger lite sköna extra slantar att spara undan. Totalt landar vi på 1,21% vilket är en godkänd nivå för en fristående lösning tycker jag.

      Man har läst lite reportage om att SEB ändrat sin utlåningsstrategi dramatiskt vilket än en gång visar på att man inte ska "gifta sig" med sin (stor)bank.

      SBAB och Skandiabanken ska ha all heder åt att de erbjuder lån med förutsägbara villkor samt att de inte tar ut någon ränteskillnadsersättning för byte av lån med 3-månaders löptid.

      Vi kommer att ha kvar Skandiabanken för några andra tjänster då de är bäst i klassen på kontohantering, kreditkort och livförsäkring samt har gratis Internetbank.

      Återstår att se om SBAB:s prisstrategi håller över tiden, annars vet de vad som väntar...


      Sunday, October 4, 2015

      Retrospective

      I de utvecklingsteam jag jobbar i till vardags så delar vi in vårt arbete i perioder om normalt två veckor. Efter varje period så reflekterar vi om vad som varit bra och vad som kan bli bättre i ett möte vi kallar Retrospective.

      Retrospective kan man tillämpa i många sammanhang, vi har till och med kört det inom familjen i omgångar.

      I och med detta inlägg så tänkte jag reflektera över lite över mitt bloggande det senaste året.

      Trafiken på bloggen har ökat rejält om vi ser till antal sidvisningar och i september slogs ATH med över 25 000. Jag kopplade på Google analytics så sent som för en månad sen och där kan man konstatera att det finns en stor andel återkommande besökare (64%) vilket är glädjande och att antal aktiva användare är runt 6000 (om jag tolkat datat rätt).

      Man kan tydligen få bättre data om man kopplar på annonser men det är inget som lockar för stunden då jag hellre vill ha en ren layout och bättre läsupplevelse än några extra kronor efter skatt (ni som har annonser, hur mycket pengar handlar det om?).

      Innehållsmässigt har jag försökt skriva om olika privatekonomiska ämnen men mer och mer har det börjat handla om aktier vilket nog förklarar det ökande läsarintresset.

      Jag försöker dela upp inläggen i olika "serier" vilket gör det lättare för mig och förhoppningsvis för läsaren att veta redan i rubriken vilket typ av inlägg man kan förvänta sig.

      Dessa serier har jag för närvarande:

      BREAKING
      Inlägg där jag tycker mig ha hittat något som ingen eller få reflekterat över och som kan ha stor betydelse för ämnet i fråga.

      Pengarna på banken?
      Här försöker jag lätt provokativt erbjuda alternativ till "säkert" sparande med god avkastning.

      Månadens aktie
      Barnens månadssparande där vi på ett lättsamt och naivt sätt väljer en eller flera aktier att köpa.

      We are the champions?
      Utdelningsaktier med god historik och stabila framtidsutsikter (förhoppningsvis). Här hoppas jag att de som är mer pålästa slänger in brandfacklor vid behov.

      Verktyg
      Mina små "projekt" som resulterar i olika hjälpmedel oftast kring sparande. Dessa tycks vara väldigt populära och ligger bakom en stor del av trafiken.

      Månads- och kvartalsrapporter
      Uppföljning av familjens sparande vilket mest kanske är för internt bruk men tycks vara ett obligatoriskt inslag i bloggsfären.

      Jag tycker att "communityn" för sparande via bloggar, twitter och träffar är fantastisk och man har mycket kunskap och inspiration att hämta och man vill vara en del av det hela och gärna ge tillbaka så mycket som möjligt. Jag skulle kunna nämna många namn här men de flesta återfinns i min blogglista till höger och jag kommer nog att återkomma i frågan.

      Jag vill passa på att tacka för den (positiva) feedback jag får vilket inspirerar till fortsättning. Framåt kan man förvänta sig ungefär samma inriktning på inläggen och ett och annat verktyg...


      Thursday, August 6, 2015

      Fristående bolån

      Som jag skrivit om förut så har jag tröttnat på att förhandla bolåneränta och att tvingas flytta andra banktjänster för att få bästa möjliga ränta.

      Denna modell tillämpar i princip alla banker utom två: Skandiabanken och SBAB.

      Jag har bägge i min banksamling och för närvarande bolån hos Skandiabanken som har en tilltalande tillsvidare-modell med tydligt rabattsystem.

      SBAB har haft ett mindre tydligt rabattsystem men nu tycks de skapat en mycket konkurrenskraftig modell där man får bra villkor tillsvidare givet rimlig belåningsgrad på ett "normalt" lån för en Stockholmare.

      Så är det värt att byta?

      Endast bolån

      Vi tar och jämför ett bolån på 2,5 miljoner och belåningsgrad på mindre än 65% och inga andra tjänster så landar Skandiabanken på 1,64% mot SBAB:s 1,31% dvs en skillnad på 33 punkter för exakt samma produkt!

      33 punkter motsvarar 5 775 kronor/år efter ränteavdrag eller 481 per månad.

      Bolån med vardagstjänster

      Man måste ha en bank för lönekonto, kort samt betala räkningar och liknande och då SBAB inte har sådana tjänster så passar Skandiabanken bra då de inte har några fasta avgifter annat än för kontokort med Visa.

      Så vi lägger på två stycken "vardagspaket" (lönekonto ock betalkort) och då landar vi på 1,49% hos Skandiabanken vilket ger 18 punkters skillnad mot SBAB.

      18 punkter motsvarar 3150 kronor/år efter ränteavdrag eller 262 per månad.

      Bolån med vardagstjänster och sparande

      Skandiabanken ger ytterligare rabatter för sparande där 1 000 kronor/månad ger 5 punkter och sparkapital på 50 000 belönas med 2 punkter. Går man upp till 100 000 så får man ytterligare 2 punkter och sedan 1 punkt extra för varje 100 000 upp till en miljon som ger maximala 10 punkter totalt sett för sparkapital.

      Låt oss säga att vi kan tänka oss att ha 100 000 sparat hos Skandiabanken då deras sparprodukter är anständiga även om de ligger efter nätmäklarnas.

      Då landar vi på 1,39% vilket ger 8 punkters skillnad. Även med maximal rabatt så skiljer det 3 punkter,

      8 punkter motsvarar 1400 kronor/år efter ränteavdrag eller 117 per månad.

      En notering är att om man har bolån hos SBAB kan man få 0,9% på sparkonto jämfört med 0,05% hos Skandiabanken för motsvarande kontotyp.

      Slutsats?

      Jag har följt Skandiabankens och SBAB bolånestrategi och prismodeller de senaste åren sen jag gjorde slut med min storbank och de brukade ligga nära varandra till en början men SBAB tappade sen de gjorde satsningar på fullsortiment av banktjänster samtidigt som Skandiabanken införde sin nuvarande rabattmodell.

      Är man i kategorin private banking så kan man säkert få bättre bolån hos valfri annan aktör men för oss normala bankkunder så är SBAB bäst i klassen just nu. De ligger även bättre än TCO:s avtal med SEB där man förväntas flytta rubb o stubb.

      Frågan är vad som händer den närmaste tiden men just nu är det fördel SBAB då man kan välja andra banktjänster helt fritt och de känns mer fokuserade nu på enbart (bo)lån och sparkonto i sortimentet vilket talar för konkurrenskraftiga villkor framöver.

      Vad tycker ni?

      Kan man med en normal ekonomi få ett bättre fristående bolån hos någon annan?

      Tuesday, August 4, 2015

      Barnsparande

      Då och då förekommer det funderingar på sociala medier och i andra sammanhang kring sparande åt barn så jag tänkte delge mina tankar kring detta.

      Ska man spara åt sina barn?

      Den allra viktigaste frågan att ställa sig först är att om man ska spara åt barnen över huvud taget.

      Här finns det olika skolor varav ena extremen är att man inte ska spara öronmärkt åt barnen då de kommer att få pengar som det inte är säkert att de förtjänar samt att man kanske gör barnen en större tjänst om de får börja från 0 i vuxen ålder och skapa sin framgång på helt egna ben.

      Den andra extremen är föräldrar som sätter av större summor varje månad (från barnbidraget och uppåt) utan krav på motprestation eller plan om vad syftet med sparandet är och sen lämnar över pengarna från 18 års ålder. Läste på en blogg för nåt år sedan att en tjej hade köpt en motorcykel åt sin pojkvän då hon fick tillgång till pengarna - skröna eller ej, skulle kunna hända något liknande om man inte ser upp.

      Min inställning till sparande åt barn är någonstans mitt i mellan. Vi sätter av några hundralappar varje månad som skulle kunna fungera som en buffert åt barnen när de flyttar hemifrån. Vidare erbjuds barnen att spara extra av sin månadspeng mot en liten extra premie vilket bägge barnen har nappat på.

      Trogna läsare vet att jag varje år förhandlar med barnen om storlek och villkor för månadspeng. Vidare så får barnen vara med och välja i viss utsträckning vilka aktier de vill spara i månadsvis. Jag försöker även lyfta ekonomiska frågor inom familjen och hade får ett tag sen en genomgång om familjens ekonomi.

      Så vad jag hoppas att barnen får med sig när de ska pröva sina vingar är lite kunskap om ekonomi och sparande samt en liten buffert att utgå ifrån (som de själva har bidragit till).

      Min syster kör en variant där deras barnsparande ses som deras "utvecklingsfonder" som används i olika sammanhang för olika fritidsaktiviteter, exempelvis privatlektioner.

      Hur mycket i så fall?

      Själv tycker jag några hundralappar i månaden räcker då spartiden är lång och får barnet för mycket så tror jag det finns stor risk att det påverkar negativt när de ska stå på egna ben.

      Jag vet familjer som stoppar undan barnbidraget till varje pris men kanske själv saknar större sparande och/eller buffert vilket känns märkligt.

      Om vi antar ett månadssparande på 500 kr i månaden i 22 år med 7% årlig avkastning så landar vi på nästan 300 000 kronor vilket är en hyfsad summa tycker jag.

      Våra barn kommer att ha en betydligt mindre summa än ovan att vänta sig då vi legat på en väldigt låg nivå från början på månadsbeloppet samt haft dyra och dåliga fonder fram tills för några år sedan.

      Personligen fick jag inget från föräldrarna när jag flyttade hemifrån men hade själv sparat ihop några tusenlappar från sommarjobb.


      Använd gärna min sparkalkylator för att komma fram till en rimlig summa från ett rimligt månadsbelopp och förväntad avkastning.

      Vilken sparform ska man välja?

      Min rekommendation är att barnspara i en Kapitalförsäkring (KF) hos en av nätmäklarna (Avanza eller Nordnet) då dessa är avgiftsfria likt ett Investeringssparkonto (ISK). Vidare bör den tecknas i ditt namn och med barnet eller barnen som förmånstagare.

      Fördelar:
      • Helt deklarationsfri då schablonskatten dras automatiskt
      • Automatisk återföring av källskatt från utländska utdelningar
      • Mycket stora placeringsmöjligheter
      • Du väljer när pengarna ska betalas ut
      Nackdelar:
      • Går inte att flytta annat än att sälja allt
      Om man inte vill ha sitt sparande hos en nätmäklare utan trivs bra hos sin (stor)bank så är det bättre att barnspara i en ISK då den är garanterat avgiftsfri samt flyttbar.

      Om någon närstående får för sig att de vill spara åt barnen så kan de med fördel ha en stående överföring till samma konto som ni valt som barnsparande så allt samlas på ett ställe vilket underlättar framtida hantering.

      Ett konto per barn eller gemensamt?

      Sannolikt kommer barnen att födas i olika börsklimat och göra en viss skillnad även på sikt för slutresultatet. En variant är då att ha en gemensam depå för barnen och så får man hålla reda på andelar av denna likt en fond.

      Själva har vi inte gjort så utan vi kör varsin Kapitalförsäkring då skillnaden inte varit så stor på utvecklingen. I något fall har det ena barnet fått tilldelning i en nyintroduktion men inte det andra med då har det kompenserats med en extra insättning.

      Vad ska man spara i?

      Vill man ha ett bekvämt sparande med god riskspridning så väljer man en stor andel globalfond med låg avgift och kompletterar med en svensk indexfond samt kanske en liten andel småbolagsfond.

      Är man intresserad av aktier så går det numera att månadsspara till rimlig kostnad i utvalda aktier vilket möjliggör att bygga upp en portfölj som borde gå bra på sikt. Fördelen här att man slipper urholkande avgifter vilket borde betala sig på sikt. Kräver mer tid och engagemang dock.

      Värdeinstrument med ränteinslag bör man nog undvika fram tills det bara kvarstår några år av sparandet.

      Slutligen...

      Lång spartid är inte en garanti för framgång, min son har en gammal fond hos en storbank som efter 15 år år värd 70% av det ursprungliga beloppet (som är litet som tur är).

      Spara lagom och engagera barnen i ekonomin är mitt tips!

      Hur ser ni på barnsparande?

      Sunday, June 14, 2015

      Hundrade...

      ...inlägget (inklusive detta)!
      Nåt att reflektera över?

      Reflektion är viktigt tycker jag och man kan fundera över varför man bloggar om ekonomi och pension regelbundet.

      När jag startade bloggen januari 2014 så var det för att få utlopp för mina åsikter kring privatekonomiska frågor som jag "plågat" min omgivning med de senaste decennierna.

      Intresset för ekonomi fanns där redan innan jag tog klivet in i finansbranschen och kan nog indirekt ha påverkat att jag blivit kvar där sen dess.

      Sedan har man haft en barndomsdröm om att bli en författare och att blogga är ett sätt att få utlopp för skrivarlusten i någon form.

      Inläggen har givetvis haft varierande kvalitet men även om jag oftast skriver relativt korta inlägg så hoppas jag att merparten har något läsarvärde.

      En del av inläggen har varit mera för eget bruk, så som månadsrapporter eller dylikt även om de kanske intresserar en del.

      Andelen inlägg som handlar om aktier får ofta lite fler läsare än annars, speciellt om det handlar om bolag i dataspelssektorn eller andra aktier med starkt momentum. Aktier är nog det området jag är minst kunnig i jämfört med andra inom ekonomi men ibland kan det bli något intressant och läsvärt.

      Här kommer i alla fall ett urval bland de hundra, en sorts "best of":

      Personliga favoriter bland de 100:a inläggen


      Av att döma från besöksstatistiken så finns det en trogen sakta växande läsarskara och jag hoppas att ni finner värde i att titta förbi även i framtiden, tack för visat intresse!

      Vad är på gång?

      Snart semester vilket borde minska antal inlägg över sommaren men innan dess kommer något om Nordnets nya prisplaner samt om ett alternativ till Flexpensionen...

      Wednesday, June 3, 2015

      Diversifiering 3.0

      Att man bör diversifiera sina placeringar i olika aktier/tillgångsslag är nog självklart för de flesta och jag förespråkar även en viss diversifiering av sparformer.

      Men bör man även diversifiera sina banktjänster?

      Igår hade en storbank stora driftsströrningar med följd till att de flesta av bankens tjänster var obrukbara under en relativt lång tid. Detta kan hända alla banker, stora som små och bara det är en anledning till att ha flera banker enligt min mening.

      Jag kanske tillhör en extrem undantagsgrupp men jag är kund i många banker/försäkringsbolag även om främsta skälet till det är att jag vill ha de tjänster/produkter som är mest prisvärda. På köpet får man riskspridning och en plattform där man kan nyttja olika tjänster som passar sammanhanget.


      Visst, det kräver en del administration men i och med säkerhetslösningar som mobilt bank-id och tjänster som e-faktura så är den ändå rimlig tycker jag.

      Man kan fundera på hur många bolag man behöver vara kund i för riskspridningen, kanske 2-3 st räcker gott och jag skulle inte tacka nej till konsolidering av vissa produkter, främst inom tjänstepension.

      Nackdelar?

      Kanske sämre möjlighet till rabatter samt större administration som sagt. Min erfarenhet är dock den att man inte får några fördelar som trogen kund över tiden men det kanske svänger framgent om tillräckligt många resonerar som jag.

      Hur många banker/försäkringsbolag har ni?

      Tuesday, June 2, 2015

      Inför utlandssemestern...

      så hoppas jag att ni har kikat på mina råd från förra året?

      Om inte är det hög tid att ansöka om ett extra betalkort nu så att det hinner aktiveras innan en eventuell utlandsresa i sommar.

      Sedan jag övergav min storbank för några år sedan har jag nästan haft som sport att jaga rätt på de mest prisvärda banktjänsterna på den svenska marknaden.

      Jag drar mig inte för att rekommendera aktörer ibland vilket jag kommer att göra även i detta fall, vill dock betona att jag inte har något samarbete eller någon annan fördel genom att göra detta.

      Den svenska marknadens bästa betalkort för köp i utländsk valuta enligt min mening är:

      Santander - Mitt kort med sparränta
      • Inga växlingsavgifter, man får MasterCards referenskurs per köptillfälle
      • 0,5% ränta på insatt belopp
      • Ingen fast årsavgift
      • 12 fria bankomatuttag/kalenderår
      • Fria överföringar från och till annan bank

      Vad är haken? 

      Har inte hittat någon ännu förutom att det tar upp till en bankdag för överföringar. 

      Jag har haft mitt kort i några år nu (det hette GE Moneybank innan)  och det har fungerat felfritt så här långt. Vidare brukar jag använda det för köp i utländsk valuta via Internet då det känns lite säkrare att använda ett kort som saknar kredit.

      Så det är bara att skaffa ett kort till varje myndig i hushållet (så att man får fler fria uttag/hushåll/år). 

      Att tänka på:
      • Santander tar en kreditupplysning
      • Det tar ca 3 veckor allt som allt innan man fått kortet och kan använda det
      • Vid bankomatuttag/kortköp utomlands, välj alltid lokal valuta för bästa växlingskurs
      Har man ICA som bank så tror jag de har ett likvärdigt kort men med årsavgift men kan vara ett bra alternativ för vissa.

      Någon annat kort jag missat som är bra för utländsk valuta?

      Friday, May 29, 2015

      Buffer overflow...

      ...är ett tillstånd som om det inträffar i mjukvara kan innebära säkerhetsrisker.

      För svenska hushåll verkar dock andelen som saknar buffer(t) vara fortsatt hög tyvärr (en femtedel) och innan man ens börjar fundera på pensions- eller annat långsiktigt sparande så rekommenderar jag starkt att man bygger upp ett buffertsparande.


      ----------------

      Nyligen hemkommen från en tre-dagars konferens om mjukvarutestning där jag var en av talarna. Konferensen har gett mig ny energi i min yrkesroll som testare. För de som är intresserade av detta så kan man läsa en sammanfattning på min blogg om mjukvarutestning.

      Detta är i alla fall orsaken till att antalet inlägg har minskat på sistone och jag gissar att det blir något färre framgent då jag kommer att försöka återuppta min andra blogg.

      Ska inte älta mera kring detta men som individ kan man utvecklas en del om man utmanar sin komfortzon då och då vilket i mitt fall handlade om att prata inför större folksamlingar.







      ------------------

      Jag har skrivit lite inlägg förut om buffertsparande men här kommer mina personliga aktuella åsikter:

      • Hur stor ska bufferten vara?
        • Jag tycker 3 månaders utgifter är en bra tumregel. Om din anställning börjar kännas otrygg eller hälsan sviktar så öka gärna beloppet.
      • Hur ska bufferten placeras?
        • En del på räntekonto med fria uttag, helst i din huvudbank
        • En del på räntekonto med fria uttag hos den aktör som ger bäst ränta
        • En del på vanlig aktie/fonddepå med företagsobligationer, preferensaktier eller motsvarande alternativ hos en nätmäklare
        • En del på investeringssparkonto med liknande placerings som ovan och kanske utökat med stabila aktier hos en nätmäklare
      Ovan ska ses som generella tips, exempelvis kan det vara rationellt att samla sparandet om det ger andra rabatter eller administrativa fördelar.

      Kanske en överflödig fråga att ställa till läsare av denna blogg men hur stor buffert har ni?


      Wednesday, May 20, 2015

      BRF - Sänkt avgift eller amortering?

      Nyss hemkommen från årsstämman för den BRF jag är medlem i och kan konstatera att föreningens ekonomi utvecklas i rätt riktning och är relativt god i dagsläget.

      Då föreningen gör rejäla överskott tack vare låga räntor och sett till det starka kassaflödet så väcktes frågan om det snart är dags att sänka avgiften?

      Nuvarande strategi är att amortera likviditetsöverskottet vilket gör att lånen minskar i stadig takt men skulle det vara bättre att sänka avgiften istället?

      Låt oss räkna:

      Amortering inom föreningen omräknat till medlemsandel: 10 000

      + Föreningens lån och räntekostnad minskar vilket stärker ekonomi på kort och lång sikt
      + Amortering bokförs som kapitaltillskott för medlemmen vilket innebär upplupen skatteeffekt på 2 200 (vid 22% reavinstskatt)

      - Avgiften är oförändrad
      - Alla medlemmar "tvingas" att amortera

      Sänkning av avgift motsvarande belopp som ovan: 10 000 -> 833 / månaden

      + Minskad nettokostnad som slår direkt på boendekostnaden
      + Sannolik värdeökning av BR

      - Föreningens ekonomi svagare än vid amortering

      Så vad väljer man?

      Frågan har jag delvis berört i ett tidigare inlägg.

      Jag tycker amortering är bäst då det gynnar både nuvarande såväl som framtida medlemmar i form av skatteeffekten samt den stärkta ekonomin för BRF:en.

      Lägre avgifter ser bra att vid en snabb anblick och slår sannolikt igenom snabbare på "marknadsvärdet" även då amorteringsvarianten borde slå minst lika mycket och mer på sikt.

      Man skulle kunna använda minskad avgift till amortering på sina bostadslån men där blir effekten lägre så länge privatpersoner har ränteavdrag på 30% (vilket BRF saknar).

      Något som jag tror skulle underlätta i allt detta är om man visualiserar avgiften så jag gör ett försök utifrån årsredovisningen:

      Man kan då konstatera att andelen räntekostnad är relativt hög och kommer att slå hårt vid högre ränteläge. Amorteringsdelen är rejäl för att vara för en BRF men här ingår också bokföringsmässiga avsättningar till framtida underhåll.

      Jag tror på fortsatt hög andel amortering så länge räntekostnaden har en hög andel av totalen.

      Vad hade du valt? Sänk avgift eller amortering?

      Sunday, May 3, 2015

      Prisa *** här kommer skatteåterbäringen

      Nyss hemkommen från en semesterresa låg ett tjockt kuvert och väntade i brevhögen.

      När avsändaren är skatteverket så är man alltid lite fundersam huruvida det är bra eller dåliga nyheter som väntar.

      I detta fall var det bra, vår retroaktiva återföring av uppskov gick igenom och en skön skatteåterbäring ser det ut att bli.


      Man ska väl inte ropa hej ännu, då skattebeslut för taxeringsår 2014 inte är klart ännu men preliminärt ser det ut att bli många tusenlappar över vilka åker in på buffertkontona.

      Måste passa på att säga att skatteverket är otroligt professionella i både bemötande och i deras IT-tjänster.

      Känns skönt att slippa en skatteskuld även om bolåneskulden ökar samtidigt. Då vår lånegrad är relativt låg (< 50%) är det inget jag sover oroligt för.