Den perfekta tjänstepensionen

Den perfekta tjänstepensionen?

Frågan ställdes så sent som igår på ett seminarium i Almedalen arrangerat av @PensionFormaner

Här kommer mina spontana åsikter/önskemål i frågan:

1. Att kunna samla sitt kapital från olika arbetsgivare i EN försäkring
2. Man ska kunna välja placeringar från ett stort utbud om så önskas och fördela godtyckligt inom försäkringen
1. Egen förvaltning som aktier och fonder inklusive hedgefonder
2. Traditionell livförvaltning med garanti
3. Flexibla uttagsmöjligheter efter 55
1. Partiella uttag med fasta belopp
2. Uppehåll i uttag
3. Blanda utbetalningsperioder godtyckligt (en del på 5 år, resten livsvarigt exempelvis)
4. Rimlig nivå på avgifter, större del egen förvaltning borde medföra lägre avgifter

Ovanstående kräver god vilja från lagstiftare och marknadens aktörer samt ett flexibelt IT-system (obs! indirekt reklam där)...

Läs mer

Sparande del 5 - Amortering

Givet att man har en hyfsad buffert så kan man börja fundera på andra sparmål/sparformer.

En variant som är i ropet nu mer än vanligt är amortering. Underförstått avses amortering av bostadslån i de flesta sammanhang i medier.

Är det en bra sparform?

• Du minskar en skuld vilket sänker räntekostnader och ger ökat frihet
• Det är en "låst" sparform då amortering inte går att ångra annat än att ta nya lån (vilket kan innebära merkostnader) om behov uppstår
• Paradoxalt kan ditt förhandlingsläge gentemot banken försämras då de tjänar mindre pengar på dig

När ska man amortera?

• Om låneobjektets värde sjunker över tiden så är det lämpligt att amortera minst motsvarande (exempelvis värdeminskningen på en bil)
• För att uppnå en "lagom" skuldsättning. För vissa är nivån 0 (=skuldfri) för andra kanske 40-60% av låneobjektets värde, exempelvis en bostad
• Låneräntan är högre än motsvarande riskfri sparränta

Personligen föredrar jag att bygga vidare på andra sparformer/placeringar före amortering av bolån då jag tycker vår skuldsättning är "lagom", ca 55-60% på en bostadsrätt och vår låneränta (2,01%) understiger riskfri sparränta.

Bor man i en bostadsrätt med stora lån är det bättre om jobba för att föreningen amorterar dessa i första hand (kan vara värt en högre avgift)

• En BRF har ingen avdragsrätt på låneräntor vilket gör amortering mer gynnsam än att bygga kassa med modest sparränta
• En amortering på föreningens lån räknas i normalfallet som kapitaltillskott och är således avdragsgill i samband med en försäljning av bostaden, dvs eventuell reavinst minskas
• Föreningens ekonomi stärks vilket borde gynna värdeutvecklingen på sikt

Om låneräntorna överstiger sparräntorna, avdragsrätten försämras, bostaden faller i värde m.m. måste man förstås omvärdera situationen...som i de flesta fall avseende ens privatekonomi

Sammanfattningsvis, bygg en buffert i första hand, se till att din BRF amorterar och amortera själv tills "lagom" nivå på skuldsättning uppnåtts.

Läs mer

Utlandsresa - spartips

Resa utomlands i närtid?

 Här kommer mina (enkla) spartips avseende valutahantering utomlands:

• Om tillgången på uttagsautomater är god på ditt resmål (går att kolla upp innan via Internet) så växla minimalt med valuta på hemmaplan då växlingskursen här är ganska dålig generellt
• Se till att ha minst två kort med Visa/MasterCard-koppling med dig förvarade på olika ställen
• Välj kort med fria uttag, utan kredit (helst) och som har ingen eller låg växlingsavgift
• Undvik att betala med kort på "skumma" ställen, använd uttagsautomater så långt som möjligt
• Vid uttag/kortköp välj alltid lokal valuta för bästa växlingskurs
• Bevaka uttag/kortköp via Internet, för över pengar löpande till kortkonto vid behov (givet att tillgång till Internet är god och prisvärd)

Läs mer

Sparande del 4 - Bufferstruktur

Att skaffa ett buffertsparande är som jag tidigare nämnt, prio 1 för de flesta hushåll avseende stabil ekonomi.

En enkel men ändå bra lösning för buffert är att skaffa ett sparkonto hos en nischbank med bra ränta och fria uttag. Nackdelen är att ditt förhandlingsläge mot din bolånebank sannolikt blir sämre och totalt sett kanske det blir mindre lönsamt för dig.

En variant som jag utvärderar just nu är att ha olika nivåer av buffertar som jag kallar a, b och c (inte så fyndigt kanske...). En buffert syftar till att hantera oväntade utgifter/möjligheter så tillgängligheten är en viktig faktor som ska vägas mot möjlighet till bra riskjusterad avkastning.

Buffert a

• Överföringar ska kunna göras på begäran utan fördröjning alla dagar i veckan
• Risknivån ska vara minimal motsvarande ett sparkonto med garanti
• Det ska inte vara skatt på insättningar

Buffert b

• Överföringar ska kunna göras på begäran bankdagar och vara tillgängliga efter max 2-3 bankdagar
• Risknivån ska vara låg motsvarande räntefonder med bra sharpekvot
• Det ska inte vara skatt på insättningar

Buffert c

• Överföringar ska kunna göras på begäran bankdagar och vara tillgängliga efter max 7-8 bankdagar
• Risknivån ska vara låg till medel med en blandning av räntor och aktier.
• Då uttag ska vara sällsynta från denna nivå så tillåts skatt på insättningar

Jag använder följande produkter för respektive buffert:

Buffert a

• Sparkonto hos min huvudbank (lön/kort/bolån). Modest ränta men med fria uttag och överföringar dygnet runt.

Buffert b

• Depå hos huvudbank. Avgiftsfri (förutom courtage och fondavgifter) med handel bankdagar och överföringar dygnet runt. Likvid från ett sälj är tillgängligt efter 2-8 bankdagar beroende på värdepapper. 

Buffert c

• ISK hos nischbank. Avgiftsfri (förutom courtage och fondavgifter) med handel och överföringar bankdagar. Likvid från ett sälj är tillgängligt efter 2-8 bankdagar beroende på värdepapper. 

Då buffert a och b är hos min huvudbank så kan de användas vid förhandling av bolåneräntan vilket kan ge värdefulla punkters rabatt.  Lägg sen till månadssparande till a och b så blir det kanske ytterligare punkter.

Att komplettera med räntefri kredit hos huvudbanken ger att storleken på buffert a inte behöver vara så stor vilket möjliggör högre avkastning på den totala bufferten då merparten ligger i buffert b och c.

Konceptet bör givetvis anpassas beroende på huvudbankens villkor för de olika produkterna och möjlighet till bolånerabatt men i de flesta fall borde det slå nischbankens sparkonto över tid.

Lycka till med sparandet och eventuella förhandlingar!

ps. jag har uppdaterat statslåneräntan i min avkastningskalylator till nu gällande siffror. Svårt och säga vad det kommer att landa på i år men de siffrorna borde vara mer rättvisa att räkna på på än fjolårets.

Läs mer

Sparkalkylator - betarelease

Om man söker på nätet kan man hitta enskilda räknesnurror för att beräkna avkastning på sparat kapital men jag har inte lyckats hitta någon som på ett kompakt sätt jämför olika sparformers förmåga till långsiktig avkastning...

 Så några sena kvällars hackande i JavaScript har nu resulterat i en beta-version av en Sparkalkylator (se till höger om du använder webbversionen av bloggen).

 Jag har testat den med lite olika stickprov men behöver Er hjälp med att hitta förbättringar. Fokus har legat på att den räknar någorlunda rätt vid positiv värdeutveckling.

 Man kan få ledtrådar via mouse-over för respektive rubrik. Ett annat tips är att zooma via ctrl+ i webbläsaren för bättre läsbarhet.

 Håll till godo!

Läs mer

Sparande del 3 - ISK eller KF?

Jag skulle gissa att frågan vad man ska välja mellan Investeringssparkonto (ISK) och Kapitalförsäkring (KF) är en de vanligaste de senaste åren i sparsammanhang.

Det finns beskrivet på diverse olika ställen men jag tänkte göra en kort sammanställning om relevanta skillnader mellan de bägge sparprodukterna hos en känd nätmäklare:

Avgifter/Courtage

• Ingen fast avgift samt courtage från 39 kronor. För KF tillkommer en liten riskavgift månatligen för den extra procents efterlevandeskyddsbelopp som försäkringen har.
• Minimal fördel ISK

Skatt

• Olika beräkningsmodeller men totalt ganska likvärdiga skattesatser på 30% av statslåneräntan den 30:e november (totalt ca 0,6% senast)
• Skatteuttag för KF dras från depån medans den tas upp i deklarationen för ISK under kapitalinkomster (som kan kvittas mot ränteutgifter t.ex.).
• Liten fördel ISK

Efterlevandeskydd

• 1% extra skydd för KF samt möjlighet att välja förmånstagare
• ISK tillfaller dödsboet i händelse av dödsfall
• Fördel KF

Placeringsmöjligheter

• KF: Aktier, fonder, hävstångsprodukter m.m.
• ISK: Något mindre utbud jmf med KF
• Liten fördel KF

Insättningsgaranti

• På likvida medel upp till 800 000 i en ISK
• Inga garantier i en KF
• Liten fördel ISK (man lär ha minimalt på likvidkontot)

Rösträtt

• Rösträtt för aktier i en ISK
• Ingen rösträtt i en KF, försäkringsbolaget äger aktierna
• Fördel ISK

Utbetalningar

• Valfria uttag för både ISK och KF (notera att vissa "äldre" bolag har restriktioner för KF)
• KF har möjlighet till periodisk utbetalning
• Liten fördel KF

Blev det lättare att välja nu? Inte? :-)

Man får värdera de olika egenskaperna ovan utifrån vad som är viktigt för en själv. 

Här är mina tips slutligen:

• Barnspar i barnens namn: KF för att den är helt deklarationsfri
• Pensionssparande: KF för möjlighet till periodiska utbetalningar samt valfri förmånstagare
• Allmänt långsiktigt månadssparande: ISK för att man kan låta depån vara orörd/100% investerad då man tar ut skatten via deklarationen

Har jag glömt något viktigt? 

Glöm inte att dubbelkolla att produktens villkor uppfyller dina krav innan du gör din första insättning. Lycka till med sparandet!

Läs mer

Sparande del 2: Pensionssparande

Att prata pension är populärare än någonsin och trots att merparten inte är insatta vad man har och kommer att få pension så tror jag ändå att vi aldrig varit så pålästa som nu.

En fråga kring detta som dyker upp regelbundet är:

• Ska man pensionsspara privat?

Generellt nej om du omfattas av Tjänstepension (vilket alla med kollektivavtal har). Givet att man har disciplin så finns det inga fördelar med låsta produkter eftersom man inte kan förutse skattenivåer och annat så långt fram i tiden. Den målgruppen som möjligtvis bör pensionsspara privat är de som saknar Tjänstepension eller de som betalar maximalt med marginalskatt.

En numera sällsynt variant av pensionssparande som kan löna sig är Bruttolöneväxling som är ett tillägg till Tjänstepensionen. Det går ut på att arbetsgivaren gör ett bruttolöneavdrag på lönen som sedan sätts in som en premie i en Tjänstepensionsförsäkring.

Fördelar:

• Man kan få 5-7% extra i premie då det är lägre kostnad för arbetsgivaren än motsvarande lön
• Det är låg schablonskatt (15% av genomsnittliga statslåneräntan)

Låter bra men tyvärr måste man tjäna över gränsen för pensionsgrundande inkomst (minst ca 37 000) för att inte få negativa andra effekter samt rapporterad lön på ordinarie tjänstepension bör vara på bruttonivå. Summa sumarum så är det inte många arbetsgivare/kollektivavtal som kvalar in för detta men det är värt att kolla upp om man får till en bra deal.

Exempel:

• Du får ett bruttolöneavdrag på 1000 kr
• Netto så kostar det 500 då du tar från "toppen" av lönen som du betalar minst statlig skatt på
• 1050 kr sätts in på en tjänstepensionsförsäkring så redan där ligger du +5% (tänk ränta på ränta)
• Varje år dras en modest schablonskatt, ca 0,3% för 2014

Gemensamt för privat pensionssparande och tjänstepensionslösningar är att man betalar inkomstskatt på utbetalningarna sedan (från 55 års ålder) vilket innebär en risk då det inte finns några garantier vilka skattesatser som gäller då.

Så min rekommendation är till slut att om man ska pensionsspara, undvik pensionsförsäkringar om inte dina förutsättningar är optimala. Välj ISK eller KF istället för bättre flexibilitet och mindre osäkerhet i skattenivåer.

Läs mer