Global Dividend 1.2xL - Portföljstrategi 2.0

I veckan så publicerades det en liten intervju med undertecknad på Nordnetbloggen som till stora delar handlade om min globala utdelningsportfölj. Alltid trevligt med lite positiv uppmärksamhet kring långsiktigt sparande tycker jag. Jag vill passa på att betona att jag inte erhållit någon ersättning för inslaget, har inga rabatter eller motsvarande fördelar samt inget formellt samarbete med Nordnet.

När jag startade portföljen för drygt ett år sedan så vore det fel att påstå att strategin var fullt ut genomtänkt och fastställd från början.

Att det skulle handla om utdelningsaktier i ett globalt sammanhang var klart men lite mer sofistikerat än så har det blivit med tiden.

Jag har berört olika tankar kring portföljen i flertal inlägg tidigare så även om det kommer bli en del upprepningar i och med detta inlägg så tänkte jag att det vore på sin plats att skriva ner strategin så att den blir "up-to-date" med allt det senaste.

z2036 Global Dividend 1.2xL - Portföljstrategi 2.0

"En globalt inriktad utdelningsportfölj med 120% aktieexponering, begränsad bolagsrisk samt låg volatilitet"

Så vill jag sammanfatta strategin i text men stämmer den?

Jag har delat upp strategin på portfölj- samt innehavsnivå även om de indirekt samverkar förstås. Vidare så är det en blandning av strategi och mål då det är praktiskt att samla dessa tycker jag.

• Portföljnivå
• Geografisk allokering
• Till stora delar som MSCI World Index
• Jämförelseindex SPP Aktiefond Global eller motsvarande
• Aktivt vald över- eller undervikt av länder/regioner
• Aktivt bortval av länder/regioner
• Sektorfördelning
• Aktivt valda sektorer och dess andel
• Fördelning inom sektorer - "korgar av aktier"
• Valutafördelning
• Följer passivt den geografiska allokeringen
• Belåning
• Aktivt balanserad hävstång 1.2xL
• Investering
• Månadsvis via nyinsättningar
• Utdelningar
• Månadsvis
• Återinvesteras
• Direktavkastning minst 5% på aggregerad nivå
• Årlig utdelningstillväxt minst 3% aggregerat
• Årlig totalavkastning (CAGR)
• Riskfri ränta + 8%-enheter
• Bättre än Jämförelseindex ovan
• Risk
• Årsvis volatilitet lägre än 15% och/eller än OMXSGI

• Innehavsnivå
• Bolag
• Goda framtidsutsikter allmänt sett är meriterande
• Ska lämna utdelning
• Goda utsikter till bibehållen eller höjd utdelning
• Utdelningsandel ska vara rimlig sett till sektor/konkurrenter
• Utdelningsfrekvens > 1 ggr/år är meriterande
• Stamaktie är meriterande
• Ingen källskatt är meriterande
• Portföljvikt
• Ett innehav ska ha mellan 1 till 5% relativ andel av portföljen
• Minst antal bolag 20 och maximalt 100

Hur har det gått?
Portföljen startades 7:e augusti 2015 och har gått relativt bra redan från start.

bildkälla: Shareville

Värdeutvecklingen ser väl onekligen stark ut och även om man skulle räkna bort hävstången så finns det goda marginaler till "index" sett över hela perioden.

bildkälla: z2036

Mäter vi avkastning årsvis så ser det bra ut även om man får ta resultatet med några kg salt då mätperioden är väldigt kort.

bildkälla: Nordnet

Hög avkastning är högsta prio men i kombination med låg risk så det än trevligare under resan.

Tyvärr finns det inga garantier för att dessa historiska siffror gäller för framtida prestation men en bra start onekligen.

Hur ser då portföljen ut i dagsläget?

bildkälla: z2036

Som synes är jag nu uppnått hävstång på 20% vilket känns offensivt men ändå inom rimlig risknivå.

Förväntad tillväxt samt direktavkastning ligger en bit över målen och direktavkastning på eget kapital är över goda 6%!

bildkälla: z2036

Om vi ser till den geografiska allokeringen är det som synes utvalda delar av västvärlden mestadels beroende på tillgängligt aktieutbud samt rimliga courtagevillkor.

bildkälla: z2036

Jämfört med världsindex så är det rejäl övervikt mot SEK, NOK samt CAD och det får väl anses vara min "active share" i denna typ av strategi som av många anses vara indexnära.

bildkälla: z2036

Sektorsfördelningen är jag nöjd med i dagsläget då jag under några månader skalat ner fastighetssektorn och ökat i de övriga frånsett industri och transport.

bildkälla: z2036

50 nyanser av grönt?

Boston Pizza Royalties behåller förstaplatsen på knappt 5% av portföljen och MQ har lägsta andel med 1%. Många tycker säkert att vissa bolag överlappar varandra med det är i enlighet med mitt "korg-tänk" för minskad bolagsrisk.

bildkälla: z2036

"Bubblorna" får gärna hålla sig högt och till höger men mixen av bolag med hög direktavkastning och de med bra förväntad tillväxt blir tilltalande på aggregerad nivå (den gråa bubblan) tycker jag.

Varför en global portfölj, är inte svenska börsen bäst i världen? 
Svenska börsen har varit stark sett till historien och jag tror utsikterna framöver är relativt goda även om vissa storbolag har stora utmaningar framför sig. Jämfört med en globalfond så är det rejäl övervikt mot Sverige i portföljen då andelen svenska aktier är 30% jämfört med 1% i världsindex. Sverige står för den större delen av portföljens europaexponering då jag tycker de europeiska aktier jag sneglar på är högt värderade sett till direktavkastning bland annat.

Framtidsutsikter
Att sia om framtiden är vanskligt och svårt men en viss idé om vilket håll det lutar mot kan vara bra tror jag.

Jag tror på fortsatt lågt ränteläge då globaliseringen rimligen håller inflationen på låga nivåer framöver. Vi har möjligen sett botten men tror ändå på fortsatt låga räntenivåer historiskt sett.

Den region jag tror mest på i västvärlden är nordamerika då de har ett mer normalt ränteläge och hyfsad fart i ekonomin. Europa tar inte riktigt fart och den inre marknaden inom EU är inte lika smidig som motsvarande i USA av det jag sett exempel på.

Detta ger att dollarn sannolikt kommer att vara fortsatt stark i närtid, speciellt vid signaler om räntehöjningar från FED.

För Sveriges del tror jag på fortsatt styrka för IT-baserade tjänster men funderar på om fastigheter har toppat för denna gång? Då man får fin direktavkastning från fastighetssektorn så är det svårt att motstå en stor andel men jag har minskat den något på sistone som jag nämnde innan.

Ovanstående är mer eller mindre kvalificerande gissningar från en glad amatör så de bör tas med många nypor salt.

Portföljens sammansättning är så pass bred tror jag så att den kan navigera väl i olika scenarios men det återstår att se förstås. Räntan är nog den parameter som betyder mest i sammanhanget men det gäller nog de flesta typer av aktieexponeringar framöver.

Vad skulle ni välja framöver om ni var "tvungna"?

SPP Aktiefond Global eller z2036 Global Dividend 1.2xL?

Läs mer

CAGR Calculator - Nytt verktyg!

Då jag numera inte jobbar med IT-utveckling i första hand så får man sitta och utveckla lite smått på fritiden istället för bibehålla sina programmeringskunskaper.

Jag kom på en idé till en ny portföljfeature som jag tror nätmäklarna skulle vara intresserade av men tänkte att ett "proof-of-concept" kanske vore på sin plats för att få lite bra feedback.

z2036 presenterar stolt:

CAGR Calculator <<< Länk till verktyget

Compound Annual Growth Rate (CAGR) är alltså den årliga sammansatta förräntningen av ett kapital och används för att mäta en investerings värdeutveckling över tiden med hänsyn till ränta-på-ränta.

Det som är tilltalande med CAGR är att man kan jämföra sig på ett enkelt sätt med andra investerare även om måttet i sig inte tar hänsyn till risk och spartid. Har man lyckats med 15% årlig avkastning i över 15 år är det nog ett något högre bevisvärde på skicklighet jämfört med en person som skrapat ihop 20% i årlig avkastning på 5 år då det bevisligen tycks vara svårt att leverera överavkastning under långa tidsperioder.

Jag läser en intressant bok för tillfället som listar världens 99 bästa investerare genom tiderna och där anges just måttet CAGR över en längre tidsperiod som ett mått på deras framgång. Som exempel kan vi ta allas vår Warren Buffet som lyckats med 19,7% i 48 år!

Det som skiljer mitt verktyg från andra på webben vad jag vet är att min beräkningsalgorithm klarar godtyckliga tidsperioder mätt i hela dagar utfrån angivna datum. På så sätt blir det lätt att använda verktyget utifrån portföljdata som man har hos sin nätmäklare.

Vi tar min pensionsportfölj som exempel vilket är den som jag haft över längst tid. Den startades 1:a mars 2009 och har i skrivande stund en total nettoavkastning på 120,26% (tas fram via Nordnets portföljrapport, datumintervall "Allt" och).

bildkälla: Nordnet

Matar vi in dessa uppgifter så får vi en årlig avkastning på knappt 11% vilket är sämre än index för samma period (ca 17% för OMXSGI) men mina strategier har varierat under åren och med facit i hand så kan man konstatera att swingtrading är inget för mig. Sen jag bytte till min nuvarande strategi har det gått betydligt bättre i närtid.

bildkälla: z2036

Verktyget skriver ut periodens längd i år och månader (avrundat nedåt) och den Årliga avkastningen som är omräknad till årsbasis med antaganden om daglig förräntning.

Då avkastningen ovan är netto efter skatt och avgifter så vore det mer rättvist att jämföra mot en fond så vi går loss på den gamla trotjänaren SPP Aktiefond Global.

bildkälla: Avanza

Vi använder samma datum som ovan och kan konstatera att den har avkastat 134,8%.

bildkälla: z2036

Inte riktigt ikapp ännu men skam den som ger sig :-)

Fonden har haft en fördel att den inte betalar skatt till skillnad mot min Tjänstepensionsdepå där det dras schablonskatt varje årsskifte.

Som sagt tycker jag detta mätetal skulle passa utmärkt att presenteras för ens portfölj hos nätmäklarna (och kanske framför allt på Shareville) eller vad tycker ni?

Läs mer

Jakten på den försvunna (käll)skatten!

Som (utdelnings)investerare vill man givetvis få behålla så mycket av sina utdelningarna som möjligt och fördelen med att använda schablonbeskattade sparformer som Investeringssparkonto (ISK) och Kapitalförsäkring (KF) är att man slipper betala skatt på utdelningar från aktier vars huvudsäte är i Sverige.

Har man däremot utländska aktier så får man i många fall betala utländsk käll-/kupongskatt beroende på aktiens huvudsäte och/eller hur den är emitterad. Då jag samlat på mig lite empiriskt data i form av mina många utdelningar i min globala utdelningsportfölj samt att information i ämnet inte är helt lättillgänglig i allmänhet så tänkte jag dela med mig av mina erfarenheter i och med detta inlägg.

bildkälla: z2036

Tabellen nedan ska ses som indikativ då det verkar finnas en del om och men som i enskilda fall kan ge en annan skatt åt både det ena och det andra hållet.

Huvudsäte	Källskatt	Övrig skatt	Källa	Kommentar
USA	15%		z2036
Kanada	15%		z2036
Storbritannien via USA (ADR)	0%	0.005$/st	z2036
Norge	0%		z2036	Statoil 15%
Finland	15%		z2036
Danmark	27%		z2036
Tyskland	25%	1.25%	z2036
Schweiz	35%		Utlandska aktier
Chile	10%		Fonderingar

Om man går efter tabellen så är vissa länder mer attraktiva än andra avseende källskatt.

Som sagt så är det bolagets huvudsäte som tycks avgöra storleken på källskatten alternativt hur aktien är emitterad.

Vi tar några praktiska exempel från min portfölj:

• G4S, noterad i DK huvudsäte UK = 0% källskatt
• ABB, noterad i SE, huvudsäte CH = 0% källskatt
• Unilever (UL), noterad i USA som ADR, huvudsäte UK = 0% källskatt
• Statoil, noterad i Norge, huvudsäte ? = 15% källskatt men mina övriga från NO har 0%
• Novo, noterad och huvudsäte DK = 27% källskatt

I vissa fall kringgår bolagen reglerna genom att emittera specialaktier som sedan löses in till kontanter efter ett tag.

Har man utländska aktier i en KF så har försäkringsbolaget möjlighet att återföra erlagd källskatt om försäkringskollektivets avkastningsskatt understiger motsvarande total källskatt för aktuellt beskattningsår.

Om vi jämför de populära nätmäklarna Nordnet och Avanza så tycks det skilja sig lite enligt en del uppgifter. För Nordnets del så har man hittills fått tillbaka all utländsk källskatt enligt deras kundservice.

"Brukar försäkringsbolaget Nordnet få tillbaka all erlagd källskatt givet full avräkning mot avkastningsskatten?"

Det stämmer, Nordnet Försäkringsbolag hjälper dig med att få tillbaka den utländska källskatten. Däremot är det en ganska långvarig process och tar cirka 2 år. Nordnet har hittills fått tillbaka samtliga källskatter för kunders räkningar så jag misstänker att det inte ska bli några problem gällande det i framtiden heller. " källa: meddelande från depå

Hos Avanza så får man jaga rätt på en del av den Danska källskatten via en blankett då försäkringsbolaget inte har verksamhet i Danmark.

Enligt uppgifter från Marcus Hernhags bok så fick han tillbaka 92% för ett enskilt år då Avanza tillämpar kollektiv återföring då administrationen för individuell återföring sannolikt är för kostsam.

Så en liten fördel Nordnet i detta sammanhang tycks det vara. Jag har själv ingen egen erfarenhet av återföring av källskatt ännu men jag ser fram emot den första återföringen från bägge nätmäklarna. I rättvisans namn måste sägas att Avanza har betydligt bättre fokus än Nordnet på visualisering av utdelningar och data kring området.

För ISK finns det ett tak på maximalt 500 i återföring av utländsk källskatt om man har underskott av kapital (räntekostnad > kapitalinkomst) vilket gör att för de flesta så är det bättre att ha utländska aktier i en KF ur källskattshänseende.

Har du någon erfarenhet/kunskap om utländsk källskatt att dela med dig av?

Läs mer

Global Dividend Innehav #50 - Vina Concha Y Toro!

Efter att ha blivit inspirerad av ett inlägg hos bloggrannen Framtidsinvesteringen samt lite sifferexercis på det via 4-traders så inhandlades förra veckan innehav nummer 50(!) i min globala utdelningsportfölj:

Vina Concha Y Toro (VCO)

bildkälla: z2036

Bolaget är en världens största vinproducenter, återfinns i Chile och är nu portföljens första sydamerikanska innehav.

Direktavkastningen på 2,3% är förvisso åt det lägre men med modest utdelningsandel (ca 38%) och anständigt estimat på tillväxt så fick bolaget chansen att vara med i mitt "världslag" med en liten andel som synes nedan.

bildkälla: z2036

Nyförvärvet innebär att min favoritsektor konsument går upp till första plats i portföljen vilket känns rätt tycker jag.

bildkälla: z2036

Jag har medvetet haft köpstopp i fastighetssektorn sen ett tag tillbaka då jag vill minska exponeringen något. Värt att notera är även att energi har gått om telekom vilket känns ok.

Jag ska inte plåga er mer (för nu) med belåningssnack, ytterligare utdelningsstaplar och schemor :-)

Nåväl, åter till innehavet Vina Concha!

Aktien kom att ingå i Dow Jones Sustainability Index för andra gången nyligen vilket kanske innebär att vissa globalfonder plockar upp den så småningom?

Möjligen är denna akties huvudsäte lite väl långt ifrån oss men Chile tycks utvecklas relativt väl i regionen och det är kanske där man ska kika i första hand om man vill exponering mot världsdelen?

Som så många andra utländska aktier har jag köpt denna på NYSE där den är noterad som en ADR. Värt att notera är att det tycks vara relativt stor spread och låg omsättning i aktien så om man är intresserad av att kliva på långsiktigt kan det löna sig att ha lite tålamod på köpsidan.

bildkälla: Avanza

Treårs-grafen ser kanske inte så imponerande ut men förhoppningsvis var det en botten vi såg runt 30 dollar.

Vi får hoppas att detta innehav "mognar" på rätt sätt i portföljen likt ett dyrbart årgångsvin eller har bäst-före-datum passerats tror ni?

Läs mer

Frekventa utdelningar - en "kul grej" bara?

Jag lade ut en teaser på Twitter i veckan om att jag äntligen hittat nyttan med att ha frekventa utdelningar i portföljen. Kanske blev några besvikna när mitt påföljande inlägg "bara" handlade om balansering av hävstång så tänkte samla de andra fördelarna jag kan komma på och i takt med att jag skrivit inlägget så tycker jag nog inte man kan avfärda konceptet som bara en "kul grej".

bildkälla: z2036

Nåväl här kommer några argument för frekventa utdelningar:

Ränta-på-ränta
Världens åttonde underverk var det någon som sade. Vid återinvestering av utdelningar så uppnås just denna effekt och vad händer om utdelningarna sker månadsvis till exempel?

Om vi börjar med det matematiska kan man använda formeln för sammansatt ränta som för en aktie där man återinvesterar utdelning ser ut så här:

v(t) = v₀ (1+da)^t

där

t = utdelningstillfällen under sparperioden
v(t) = slutvärde efter sparperioden 
v₀  = startvärde
da = direktavkastning

För en aktie som delar ut en gång per år är det enkelt då t blir 1 men vad händer för en aktie med månadsutdelning?

Här blir t = 12 för en sparperiod på 1 år och vi får även dividera den årliga direktavkastningen med 12 givet att den fördelas jämnt.

Om vi tänker oss 6% i DA så blir det 0,5% månadsvis (allt annat lika).

Formeln ovan ger då att den sammansatta räntan, eller den effektiva direktavkastningen i detta sammanhang blir 6,17%! Alltså har vi lyckats "trolla fram" 17 extra punkter i avkastning (exklusive courtage)!

Om vi tänker oss denna effekt över en lång tidsperiod så gör det en signifikant skillnad faktiskt.

100 000, 6% DA årsutdelning i 20 år -> 270 975 efter skatt och avgifter.

100 000, 6% DA månadsutdelning i 20 år -> 280 177 efter skatt och avgifter, det vill säga nästan 10 000 mer i handen allt annat lika!

Så en rimlig slutsats är att över lång tid gör det stor skillnad om man får frekventa utdelningar och man återinvesterar dessa till en bra direktavkastning.

Balansering av hävstång
Nyttan av frekventa utdelningar i samband med balansering av hävstång har jag beskrivit i ett tidigare inlägg men med vetskapen om ränta-på-ränta så blir effekten än större om man dessutom har en hävstång på sina utdelningsaktier.

En hävstång på 1.2xL ger att direktavkastningen på eget kapital ökar till från 6% till 7,2%. Om vi räknar bort räntekostnader lite slarvigt så kan vi säga att vi landar på runt 7% vilket med samma beräkningsgrunder som ovan ger 15 000 mer i handen med månadsutdelning jämfört med årsvis.

Belåning är inte för alla men om man ändå har utdelningsinvestering som strategi så blir det en extra effekt med ränta-på-ränta om man har hävstång i samband frekventa utdelningar.

Minskad säsongseffekt av "utdelningshets"
Jag har en känsla att utdelningssäsongen för svenska bolag (mars-maj) medför någon sorts "hetsjakt" på årsutdelningen. Har inget data i frågan men tycker att de bolag som delar ut kvartalsvis eller oftare beter sig något mer sansat när det gäller kursutveckling och så.

Som sagt, detta är mer en känsla baserat på kort erfarenhet men med frekventa utdelningar (och en globalt diversifierad portfölj) blir det sällan några större hack på ex-dagarna samt mindre säsongseffekter totalt sett.

Regelbunden extrainkomst
Om man skulle vilja förstärka sin ekonomi med utdelningar så underlättas det om dessa kommer frekvent så att man inte behöver tänka så mycket på periodisering eller vara tvungen sälja aktier för få loss kontanter.

En fördel med frekventa utdelningar är alltså att det är lätt att "flippa" sparandet och plocka ut pengar regelbundet utan att behöva sälja.

Sammanfattning
Så om vi sammanfattar fördelarna med frekventa utdelningar:

• Ränta-på-ränta
• Balansering av hävstång
• Minskad säsongseffekt av utdelningshets
• Regelbunden extrainkomst

Blev ni sugna på månadsutdelning? Jag har skrivit ett mycket populärt inlägg om några sådana aktier som kanske kan vara intressant i sammanhanget.

bildkälla: z2036

I min globala utdelningsportfölj har jag i princip uppnått veckoutdelning vilket är förstås smått galet men nu tycker jag nog att man även har några argument utöver "kul".

I slutändan handlar det primärt om att välja rätt bolag framför utdelningsfrekvens givetvis men tycker jag har visat på några tilltalande fördelar med konceptet eller vad tycker ni?

Läs mer

Hävstång - Get the balance right!

*Brasklapp******************
*                          *
* Belåning av värdepapper  *
* är förknippat med risk   *
* läs på ordentligt INNAN  *
* och satsa inte mer än du *
* har råd att förlora      *
*                          *
****************************

Om man ska använda belåning i en portfölj så bör man ha en plan så att man på förhand vet hur man ska agera vid förändrade förutsättningar.

Min belåningsstrategi för portföljen Global Dividend är att uppnå en hävstång på 1.2xL vars nivå jag finner "lagom" i förhållande till risken.

Jag är inte riktigt framme ännu (1.17xL i skrivande stund) men väl där vad händer då?

Då mina nätmäklare inte har något bra stöd för beräkning av hävstång och total belåningsgrad så har jag förstås byggt stöd för detta i mitt verktyg MyDividends.

bildkälla: z2036

En mätare för själva hävstången är förstås den första man styr utifrån.

bildkälla: z2036

Man skulle även kunna styra mot total belåningsgrad då jag i mitt föregående inlägg i ämnet påvisade det matematiska sambandet mellan hävstång och belåningsgrad. Jag tycker ändå att det är värt att ha med denna mätare så man får en uppfattning om belåningsgraden med hjälp av en snabb avläsning.

Vidare har jag hittat på en mätare för utdelning (år) / skuld (netto). Denna kan man använda för att beräkna hur lång tid det skulle ta att bli skuldfri givet att man behåller utdelningarna på portföljens kassa. I (mitt) exempel ovan så skulle det ta knappt 3 år att bli skuldfri om man behåller utdelningarna istället för återinvestering.

Hur balanserar man då hävstången?

Uppåtgående trend -> öka belåningen

bildkälla: z2036 / Nordnet

Vid en uppåtgående trend så kommer belåningsgraden att minskas i takt med att eget kapital (portföljvärde - skuld) ökar. Vidare minskar hävstången i samma takt och för att behålla nivån köper man fler aktier och ökar belåningen tills dess att önskad hävstång uppnås igen.

Detta beteende kommer att vara utmanande då man köper när det är "dyrare" vilket känns sådär om man är lagd åt värdeinvesteringshållet. O andra sidan så utnyttjar man momentum i marknaden och får lite extra skjuts uppåt än annars.

Sidledes marknad -> balansera belåningen vid reinvestering/insättning

bildkälla: z2036 / Nordnet

För en sidledes marknad så siktar man även här på att bibehålla belåningsgraden vilket innebär att man ökar belåningen proportionellt mot insättningar och utdelningar som återinvesteras.

Nedåtgående trend -> minska belåningen genom att fylla på kassa

bildkälla: z2036 / Nordnet

Vid en nedåtgående marknad så låter man utdelningar och insättningar ligga kvar på kassan vilket innebär att nettoskulden minskar och belåningsgraden hålls intakt. Vid detta scenario så är det faktiskt en fördel om man får frekventa utdelningar (!) från portföljen då kassan fylls på regelbundet (i mitt fall veckovis). Vid brantare nedgång så kan extra insättningar bli nödvändiga från en buffert eller motsvarande.

Att balansera belåningen enligt ovan underlättas om portföljens volatilitet är låg då man inte behöver justera så ofta samt om man även har lite tolerans i belåningsgraden/hävstången. Exakt vad toleransen ska ligga på är svårt att säga innan man provat detta i praktiken tror jag men +/- 0.02 i hävstång kanske kan vara en utgångspunkt.

En reflektion är att man kommer att köpa i uppåtgående trend, något mindre i sidledes samt inget alls i nedåtgående innan det vänder upp igen. Med en hävstång på 1.2xL så har man 120% exponering mot marknaden över tiden vilket borde vara rationellt om man tror på aktier i det långa loppet och att de uppåtgående trenderna kommer att vara längre än de nedåtgående.

Desto större portfölj man har i pengar mätt ju svårare blir det att balansera nedgångar om man inte samtidigt ökar månadssparande eller har en rejäl kontantbuffert i reserv. Ett sätt att hantera en större portfölj är nog att dra ner på hävstången till 1.1xL eller kanske helt avstå från belåning.

Att ha en någorlunda fast hävstång kräver som ni kanske inser lite mer tillsyn över portföljen än annars vilket jag inte har något emot då jag ändå är inne dagligen och kollar till den.

Det blir som sagt lite balanserande med kassa och nettokredit och det gäller att balansera rätt!



Vad tror ni om strategin?

Läs mer

Kvartalsrapport Q3 2016

Årets tredje kvartal har passerats och detta inlägg syftar till att redovisa resultat samt reflektera över perioden.

Det har bjudits på bra värdeutveckling onekligen och det har varit gynnsamt att ligga på långsidan (som oftast över tiden).

Inom familjen återfinns många portföljer och jag ska inte redovisa resultatet för alla utan nöjer mig med endast(!) fyra stycken som vardera har olika strategier/inriktning.

---

bildkälla: z2036

Global Dividend är en portfölj med inriktning mot globala värdepapper med anständig utdelning och förväntad tillväxt (Dividend Growth) samt värdepapper med hög utdelning men med små utsikter till höjd utdelning (High Yield). Vidare har portföljen en hävstång på 1.15xL (långsiktigt mål 1.2xL) som förstärker värdeutvecklingen samt höjer utdelningen. Portföljens totala direktavkastning på eget kapital är goda 6% och förväntad utdelningstillväxt en bit över 4%.

Den geografiska sammansättningen är inspirerad av en globalfond men inriktad i huvudsak mot nordamerika och europa. Som jämförelseindex använder jag fonden SPP Aktiefond Global.

bildkälla: Shareville

Man kan konstatera att kvartalet har varit starkt med en utveckling något bättre än index men rensat från hävstången likartad.

bildkälla: Shareville

Zoomar vi ut och ser till utvecklingen för i år (YTD) så ser det riktigt starkt ut tycker jag och det ska nog mycket till för att fonden ska komma ikapp sista kvartalet.

bildkälla: Nordnet

Nyckeltalen för risk ovan skvallrar om god riskjusterad avkastning och den anständiga volatiliteten ger en god nattsömn än så länge.

bildkälla: z2036

49 st(!) innehav trängs i portföljen och nyansen av grön ovan indikerar huruvida direktavkastningen är hög.

Bland kvartalets transkationer så är det väl värt att nämna att jag sålt GOV, GAIN samt minskat i Saltängen.

---

bildkälla: z2036

Familjens renodlade High Yield-portfölj även kallad Bil2020 fortsätter tuffa på i god stil.

bildkälla: Avanza

Ett bra kvartal får man nog säga även om det är svårt att hitta ett rättvist jämförelseindex för denna typ av allokering.

bildkälla: Avanza

Ser vi till årets värdeutveckling så är det en trevlig syn och gräver vi oss ned i den riskjusterade avkastningen...

bildkälla: Avanza

...så är det faktiskt utomordentligt konkurrenskraftigt tycker jag! Återstår att se om man bibehålla fortsatt låg volatilitet med en allokering på 100% aktier men om lågräntemiljön består tror jag det är möjligt faktiskt.

Jag justerar portföljen ibland och bland kvartalets transaktioner kan det vara värt att nämna att jag minskat i Saltängen samt sålt H&R och även Data Respons efter att den rusat nästan 50% på kort tid.

bildkälla: Avanza

Ovan ser portföljens aktier sorterat på andel. Jag har några bubblare på gång och jag funderar på att gå "all-in" i High Yield och slänga ut Castellum och Clas Ohlson.

---

bildkälla: z2036

Min pensionsportfölj är den med längst sparhorisont och här är strategin helt enkelt bolag som jag tror på kryddat med lite High Yield.

bildkälla: Shareville

Kvartalsutveckling i paritet med jämförelseindex som även här är SPP Aktiefond Global då portföljen består av bolag från olika länder.

bildkälla: Shareville

Ser vi till året så har portföljen några procentenheter till godo än så länge.

bildkälla: Nordnet

Riskparametrarna är stabila och kanske i lägsta laget för en långsiktig portfölj även om det är i paritet med min riskvilja?

bildkälla: Shareville

Mestadels Large cap bland de största innehaven undantaget allas vår Boston Pizza :-)

I och med mitt byte av arbetsgivare ligger nu försäkringen i så kallat fribrev vilket innebär att inga nya inbetalningar kommer att ske. Så från och med nu handlar det om att förvalta kapitalet och reinvestera utdelningar.

---

bildkälla: z2036

Min portfölj för små- och medelstora bolag är den mest populära på Shareville bland mina som är exponerade. Den fungerar i huvudsak som en sorts "farmar-liga" till pensionsportföljen och är relativt liten i absoluta tal.

bildkälla: Shareville

Hyfsat kvartal även om de flesta småbolagsfonder säkert gått minst lika bra eller bättre.

bildkälla: Shareville

Årets utveckling är positiv men inte så märkvärdig kanske?

bildkälla: Nordnet

Kikar vi på risk så är den anständig för att vara småbolag och den kanske behöver skrivas upp?

bildkälla: Shareville

En betydligt mer fokuserad portfölj jämfört med de andra kan vi konstatera.

---

Nu väntar en spännande avslutning på året innan vi kan summera för helåret. Vad tror ni om årets sista kvartal och hur ha eran Q3:a varit?

Läs mer