Bloggen näst mest populära inslag hittills är det om utdelningsstrategi som pensionssparande så jag tänkte att en uppföljare kanske skulle uppskattas.
Sedan jag skrev inlägget så har man blivit (förhoppningsvis) klokare och fått lite nya influenser.
Det startade med ett grymt inlägg från bloggaren Långsiktig Investering som innehöll en tabell med upptrappning av direktavkastning och minskad utdelningstillväxt över tiden.
Sen insåg jag att jag hade konceptet mitt framför näsan i ett av mina utvecklingsteam jag jobbar i dagligdags.
Så vad handlar det då om?
Jo, desto närmare "utbetalning" man kommer, det vill säga den dagen när man slutar spara och börjar behålla utdelningarna så kan det vara en fördel om man växlat innehav till stor vikt High Yield istället för Dividend Growth då man vill ha så stora utdelningar som möjligt och utdelningstillväxten är mindre intressant.
Vanligtvis i en fondförsäkring så är generationsfonder och generationsportföljer uppbyggda så att man ökar andelen räntefonder beroende på hur långt det är kvar till pensionen. Man "säkrar" pengar som snart ska betalas ut.
För ett utdelningsbaserat (pensions)sparande så är en tanke att man inte ska behöva sälja av aktierna utan att utdelningarna ska omvandlas till utbetalningar istället för att återinvesteras.
Jag tror att vid lång sparhorisont så ska man ha stor andel Dividend Growth för att sedan växla om till High Yield desto närmare utbetalning man kommer.
Ovan är ett förslag till allokering mellan aktietyperna beroende hur lång tid man har kvar innan man slår om från sparande till utbetalning.
Det kan vara lämpligt att ligga kvar med en viss andel utdelningstillväxt även vid påbörjad utbetalning så att man får ett visst skydd mot inflationen i alla fall.
Givet att man inte säljer av några aktier så får man ändå över 7% av värdet utbetalt varje år vilket motsvarar ca 14 års utbetalning i en vanlig pensionsförsäkring.
Det fina med utdelningskonceptet är dock att utbetalningen blir livsvarig givet att ingen aktie minskar eller ställer in utdelningarna!
Normalt så räknar pensionsbolagen med ca 23 års livslängd vid livsvarig utbetalning, vilket motsvarar ca 4,3% av värdet som ska utbetalas varje år (exklusive eventuell ränteuppräkning) så en utdelningsportfölj med High Yield kanske inte är så dumt i jämförelse.
Vill man ha högre utbetalningsbelopp än 7% samt inte lämna något värde i arv efter sig så kan sälja av lite utöver utdelningarna men då minskar även storleken på de sistnämnda givetvis.
Man ska nog se sin utdelningsportfölj som ett komplement till sina andra pensionsdelar och beroende på vilken pension man får enligt prognos så kan man anpassa sparandet därefter.
Använder man min sparkalkylator de luxe så ger 100 000 i startkapital och månadssparande på 1000 kr en utdelning på 6 200 kr / månad (ej hänsyn tagen till inflation) efter 20 års sparande.
Oavsett syfte så lär en utdelningsportfölj ge en större frihet och flexibilitet utifrån dess storlek och man kan se fram emot ålders höst med stor tillförsikt.
Är det så här enkelt?
High Yield-konceptet är den svaga punkten då den är relativt oprövad och kommer den att funka över tiden?
Min portfölj Bil2020 är uppbyggd med High Yield-aktier i huvudsak och direktavkastar 8,5%.
Konceptet påbörjades i höstas så om vi mäter utvecklingen från 1:a september så ser det ut så här:
Efter en så kort mätperiod är det svårt att dra stora slutsatser men helt klart är att den stod emot januaridippen bra relativt sett.
Vad tror ni om konceptet med utdelningsportfölj som pensionssparande?
För bra för att vara sant?
Sedan jag skrev inlägget så har man blivit (förhoppningsvis) klokare och fått lite nya influenser.
Det startade med ett grymt inlägg från bloggaren Långsiktig Investering som innehöll en tabell med upptrappning av direktavkastning och minskad utdelningstillväxt över tiden.
Sen insåg jag att jag hade konceptet mitt framför näsan i ett av mina utvecklingsteam jag jobbar i dagligdags.
Så vad handlar det då om?
Jo, desto närmare "utbetalning" man kommer, det vill säga den dagen när man slutar spara och börjar behålla utdelningarna så kan det vara en fördel om man växlat innehav till stor vikt High Yield istället för Dividend Growth då man vill ha så stora utdelningar som möjligt och utdelningstillväxten är mindre intressant.
Vanligtvis i en fondförsäkring så är generationsfonder och generationsportföljer uppbyggda så att man ökar andelen räntefonder beroende på hur långt det är kvar till pensionen. Man "säkrar" pengar som snart ska betalas ut.
För ett utdelningsbaserat (pensions)sparande så är en tanke att man inte ska behöva sälja av aktierna utan att utdelningarna ska omvandlas till utbetalningar istället för att återinvesteras.
Jag tror att vid lång sparhorisont så ska man ha stor andel Dividend Growth för att sedan växla om till High Yield desto närmare utbetalning man kommer.
| Tid till utbetalning | Dividend Growth | High Yield | Growth | Yield | Totalt |
| >25 | 90% | 10% | 7.7% | 0.9% | 8.5% |
| 20-25 | 75% | 25% | 6.4% | 2.1% | 8.5% |
| 15-20 | 50% | 50% | 4.3% | 4.3% | 8.5% |
| 10-15 | 40% | 60% | 3.4% | 5.1% | 8.5% |
| 5-10 | 30% | 70% | 2.6% | 6.0% | 8.5% |
| <5 | 20% | 80% | 1.7% | 6.8% | 8.5% |
| >0 | 15% | 85% | 1.3% | 7.2% | 8.5% |
Ovan är ett förslag till allokering mellan aktietyperna beroende hur lång tid man har kvar innan man slår om från sparande till utbetalning.
Det kan vara lämpligt att ligga kvar med en viss andel utdelningstillväxt även vid påbörjad utbetalning så att man får ett visst skydd mot inflationen i alla fall.
Givet att man inte säljer av några aktier så får man ändå över 7% av värdet utbetalt varje år vilket motsvarar ca 14 års utbetalning i en vanlig pensionsförsäkring.
Det fina med utdelningskonceptet är dock att utbetalningen blir livsvarig givet att ingen aktie minskar eller ställer in utdelningarna!
Normalt så räknar pensionsbolagen med ca 23 års livslängd vid livsvarig utbetalning, vilket motsvarar ca 4,3% av värdet som ska utbetalas varje år (exklusive eventuell ränteuppräkning) så en utdelningsportfölj med High Yield kanske inte är så dumt i jämförelse.
Vill man ha högre utbetalningsbelopp än 7% samt inte lämna något värde i arv efter sig så kan sälja av lite utöver utdelningarna men då minskar även storleken på de sistnämnda givetvis.
Man ska nog se sin utdelningsportfölj som ett komplement till sina andra pensionsdelar och beroende på vilken pension man får enligt prognos så kan man anpassa sparandet därefter.
Använder man min sparkalkylator de luxe så ger 100 000 i startkapital och månadssparande på 1000 kr en utdelning på 6 200 kr / månad (ej hänsyn tagen till inflation) efter 20 års sparande.
Oavsett syfte så lär en utdelningsportfölj ge en större frihet och flexibilitet utifrån dess storlek och man kan se fram emot ålders höst med stor tillförsikt.
Är det så här enkelt?
High Yield-konceptet är den svaga punkten då den är relativt oprövad och kommer den att funka över tiden?
Min portfölj Bil2020 är uppbyggd med High Yield-aktier i huvudsak och direktavkastar 8,5%.
Konceptet påbörjades i höstas så om vi mäter utvecklingen från 1:a september så ser det ut så här:
Efter en så kort mätperiod är det svårt att dra stora slutsatser men helt klart är att den stod emot januaridippen bra relativt sett.
Vad tror ni om konceptet med utdelningsportfölj som pensionssparande?
För bra för att vara sant?


















